Många bilförare har hört talas om sätt att lura fartkameror. Det pratas om att vinkla skyltar, låta smuts sitta kvar och andra knep för att undvika att fastna på bild. Men hur mycket av detta är sant? Och vad händer om man försöker vara för kreativ när man kör?
Nyheter24 har frågat polisen och avdelningen för automatisk trafikkontroll. Svaret är tydligt: vissa av dessa "knep" kan ge böter direkt, oavsett avsikt.

Redan 6 km/h över gränsen kan räcka
När de nya kamerorna, Argus 4, började sättas upp under 2025 skärptes övervakningen märkbart. Tekniken har uppgraderats rejält jämfört med de äldre kamerorna som installerades runt 2008. De nya kamerorna har bättre bildkvalitet och kan lättare identifiera rätt fordon – även vid omkörningar eller när flera bilar syns samtidigt i bilden, något Nyheter24 tidigare skrivit om.
Tidigare kunde sådana situationer vara svårare att utreda och gränsen är dessutom låg, men kör man numera mer än 6 kilometer i timmen över hastighetsgränsen kan kameran blixtra till och bilden skickas vidare till polisens ATK-avdelning för utredning.
Fakta om nya fartkamerorna Argus 4
- Under 2024 åkte drygt 105 000 personer fast för fortkörning.
- Med den nya tekniken väntas siffran bli ännu högre.
- Vid årsskiftet 2024/2025 fanns cirka 2 600 trafiksäkerhetskameror på statliga vägar och Trafikverket planerar att sätta upp ytterligare 200 nya kameror under året.
De nya kamerorna, som går under namnet Argus 4, ersätter den äldre tekniken från 2008 som suttit på vägarna i nästan två decennier. Den tidigare generationen ansågs inte längre hänga med i den tekniska utvecklingen.

Polisen: "Syftet är att rädda liv"
Trafiksäkerhetskameror är en del av polisens trafikövervakning, och det är polisen som utreder de hastighetsöverträdelser som registreras. Samtidigt är budskapet från myndigheterna att syftet inte handlar om att "sätta dit" någon. Utan om trafiksäkerhet.
– Trafiksäkerhetskamerornas syfte är inte att sätta dit folk som kör över tillåten hastighet, syftet är att rädda liv, poängterar Lis-Marie Svonni, sektionschef hos polisen på ATK-avdelningen, i en intervju med Nyheter24.
Enligt polisen är hastigheten den faktor som har störst betydelse för hur allvarliga följderna blir vid en olycka. Kamerorna ska därför bidra till sänkt medelhastighet och i förlängningen färre dödsolyckor.

"Fusket" i fartkameran som kan ge böter direkt
En återkommande myt handlar om självaste registreringsskylten, att man på olika sätt kan göra den svårare att läsa – och därmed undvika att identifieras.
Men här är lagen tydlig.
Att köra förbi med en registreringsskylt som är skymd eller oläslig är olagligt. Det gäller oavsett om skylten är täckt av smuts, snö, is, är skadad – eller om den har vinklas eller behandlats så att den blir svårare att läsa.
– Att köra med oläslig eller skymd registreringsskylt är olagligt, säger Svonni och hänvisar till riksåklagarens föreskrifter.
Riksåklagarens ordningsbotskatalog
- Registreringsskylt under färd inte varit väl synlig: 2 500 kronor
- Registreringsskylt under färd inte varit i sådant skick att den lätt gått att avläsa: 1 500 kronor
Källa: Riksdagen
Det betyder att det som vissa kallar för "fartfusk" i praktiken kan leda till en saftig bot, direkt på grund av skylten. I praktiken kan alltså den som kör bara några kilometer för fort – och samtidigt har en skylt som inte är tydligt läsbar – riskera flera olika påföljder.

Så fungerar kamerorna i praktiken
Trafiksäkerhetskamerorna är synligt placerade och tydligt skyltade. De innehåller radar och kamera – och det är bara fordon som kör för fort som fotograferas.
När en bil fastnar på bild skickas fotografi och mätdata till polisen som utreder ärendet. Det är föraren som är av intresse i utredningen och passagerare maskeras alltid i bilden.
Motorcyklar, som saknar registreringsskylt fram, samt bilar från länder utanför Norden slipper i dagsläget identifiering via systemet. Men för svenska bilister räcker det med några få kilometer i timmen för mycket – och en dåligt synlig skylt – för att det ska smälla till.





