— Vi har kommit långt, men vi är inte klara, säger Helena Rådbo, senior sakkunnig på Trafikverket.
Sedan 2019 har Trafikverket på regeringens uppdrag arbetat med att systematiskt öka säkerheten i plankorsningar, där det finns risk för kollisioner mellan tåg och andra fordon eller gående.
Klicka här för att följa oss på GoogleI Sverige finns cirka 6 000 plankorsningar och ungefär hälften är oskyddade, det vill säga utan bommar eller ljud- och ljussignaler.
106 åtgärdade korsningar
År 2019 listades de 184 plankorsningar som bedömdes ha förhöjd olycksrisk. 150 av dem skulle åtgärdas till 2025, men hittills har bara 106 av dem åtgärdats.
— Det är ofta komplext och tar tid. Det är projekteringar, markfrågor, upphandling och samarbete med kommuner som gör att det drar ut på tiden, säger Helena Rådbo.
Hon kan inte ange något årtal då alla korsningar på priolistan kan vara åtgärdade. Det är inte främst en pengafråga, utan beror på att arbetet är så komplext, anser hon.
— Allting rår inte Trafikverket över och allt löser sig inte med pengar.
Trots de satsningar som görs ses ingen tydlig trend i statistiken över antalet dödsolyckor i plankorsningar.
”Är otillfredsställande”
— Varje dödsfall är ett för mycket, så det är otillfredsställande, säger Helena Rådbo.
Dödsolyckorna sker både i skyddade och oskyddade plankorsningar. Och alla olyckor kan inte förklaras av hur korsningarna är utformade.
— Man brister ofta i uppmärksamheten, man går mot rött, man kryper under bommarna och följer inte reglerna.
Utöver arbetet med korsningarna på priolistan har Trafikverket även arbetat med att förbättra sikten vid cirka 500 oskyddade plankorsningar sedan 2019.
