Regeringen har beslutat om åtta lagrådsremisser med ändringar i skollagen – och planen är att förslagen ska upp till riksdagen under våren 2026.
Enligt regeringen ska förändringarna leda till högre kunskapsresultat, mer trygghet och en mer likvärdig skola.
Klicka här för att följa oss på GoogleNya läroplaner och nytt betygssystem
En stor del av paketet handlar om att skolan ska tillbaka till mer grundläggande kunskaper. Regeringen vill se nya läroplaner med större fokus på att läsa, skriva och räkna, och undervisningen ska bättre anpassas efter barns utveckling.
– Införandet av nya läroplaner är ett viktigt steg på vägen för att återupprätta en stark kunskapsskola, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson i ett pressmeddelande.
Samtidigt vill regeringen göra om betygssystemet. Förslaget är en ny numerisk betygsskala från 1 till 10, nationella slutprov som ska användas för att kalibrera lärarnas betyg och en ny modell för meritvärden.
Den första elevkullen som enligt planen får meritvärde enligt den nya modellen går ut gymnasiet 2031.
Mer tid för lärare och tidigare stöd till elever
Regeringen vill också ändra lärarnas arbetsvillkor. Tanken är att lärare ska få mer tid till sitt huvuduppdrag, alltså undervisningen, och mindre tid ska försvinna till annat.
Därför föreslås bland annat ett tak för undervisningstid och en lägstanivå för planering och uppföljning. Det ska också bli färre utvecklingssamtal och mindre administration i vissa delar.
– Skolan ska vara en trygg plats för lärande, inte en arena för stök, hot eller digitala distraktioner, säger Simona Mohamsson.
För elever som behöver stöd föreslås flera förändringar. Regeringen vill bland annat slopa dagens regler om extra anpassningar och i stället införa obligatoriska standardiserade tester i vissa årskurser, tidigare utredningar och en ny form av stödundervisning i svenska, svenska som andraspråk och matematik.
"En bra skola börjar med att lärare får vara just lärare – med tid att fokusera på undervisningen", skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Mobilfri skola och hårdare tag mot stök
Trygghet och studiero är en annan tung del i reformpaketet. Regeringen vill göra skolan mobilfri genom att elevernas mobiler samlas in i början av skoldagen och lämnas tillbaka när dagen är slut.
– Vi ser att elevernas skärmtid går ut över deras mående och kunskapsresultat. Regeringen gör nu flera insatser på området, men det här kräver ett kulturskifte som håller över tid, menar Mohamsson.
Lärare ska också få större möjligheter att visa ut elever från klassrummet, och skolor ska kunna stänga av elever oftare och under längre perioder än i dag.
Förslagen går ännu längre. I vissa fall ska elever i högstadiet och gymnasiet kunna nekas tillträde till skolan av säkerhetsskäl och i stället få fjärr- eller distansundervisning.
– Därför genomför vi nu förändringar i både lagstiftning och läroplaner för att stärka skolsäkerheten. Varje klassrum ska präglas av kunskap och bildning – inte av otrygghet och brott, skriver utbildningsminister Johan Pehrson i ett pressmeddelande.
Regeringen vill också att skolor ska lämna över uppgifter till varandra i brottsförebyggande syfte när en elev byter skola.
Friskolor får hårdare regler
En annan stor del handlar om friskolorna. Regeringen vill införa offentlighetsprincipen även för enskilda huvudmän i skolväsendet, alltså fristående skolor och förskolor. Syftet är att öka insynen och göra det lättare att få information om till exempel lärarbehörighet, betyg, meritvärden och genomströmning.
"Sverige behöver ett friskolesystem med betydligt striktare regler", skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Samtidigt föreslås utökade registerkontroller i skolväsendet. Regeringen vill bland annat att kontroller inför anställning även ska omfatta vissa uppgifter i misstankeregistret och att registerutdrag inte ska få vara äldre än sex månader.
Så kan du påverkas som förälder
Så – hur påverkas du som förälder? I skrivande stund är det svårt att svara på.
Men om regeringen går vidare med förändringarna skulle det kunna bli märkbart svårare för dig att komma i kontakt med barnet under skoltid‚ i och med att mobiltelefoner kan förbjudas.
Du kan också märka av hårdare krav på ordning och stödinsatser. Om förslagen går igenom kan det alltså påverka både ditt barns skoldag och din egna kontakt med skolan.
Samtidigt är inget klubbat ännu. Förslagen ska upp i riksdagen under våren 2026. Men blir de verklighet kan förändringarna bli märkbara för många föräldrar.
