EU och Sverige står inför en svår balansgång när konflikten i Mellanöstern trappas upp. Samtidigt som europeiska länder försöker bidra till diplomatiska lösningar riskerar de att ändå dras in i konfliktens konsekvenser.
Nyheter24 har varit i kontakt med Ardavan M. Khoshnood – docent och universitetslektor vid Lunds universitet samt överläkare – som menar att EU och Sverige redan är inblandade.
Klicka här för att följa oss på Google– Det är mycket svårt. I och med att regimen i Iran redan även attackerat Cypern, så är ju EU med i konflikten, säger Khoshnood.
Bakgrunden är att en brittisk militärbas på Cypern nyligen träffats i en misstänkt drönarattack, enligt uppgifter från bland annat Reuters.
Vilket ska ha ökat oron för att konflikten inte längre är begränsad till regionen, utan kan få direkta följder även för Europa.
Kan Sverige dras in militärt?
Frågan om Sverige riskerar att dras in militärt har blivit mer aktuell i takt med att konflikten spridit sig geografiskt. Men här är Khoshnood tydlig: Han bedömer det som mycket osannolikt.
– Det har jag mycket svårt att tro. Om Sverige ska dras in i denna konflikt militärt, så tror jag det i stället handlar om att Iran attackerar ett annat Nato-land och att Sverige då, på grund av sitt medlemskap i Nato, behöver skicka trupper, stridsflygplan med mera till Mellanöstern – eller där konflikten eventuellt förflyttat sig.
Han betonar dock att ett sådant scenario, enligt hans bedömning, har låg sannolikhet.
Enligt regeringen omfattas Sverige som Natomedlem av de ömsesidiga försvarsgarantierna i artikel 5. Det betyder att ett väpnat angrepp mot ett medlemsland ska ses som ett angrepp mot hela alliansen.
– Det innebär att ett väpnat angrepp mot Sverige ska betraktas som ett angrepp mot samtliga medlemsstater i Nato, skriver regeringen på sin webbplats.
Energiflöden gör konflikten till en svensk fråga
Khoshnood pekar särskilt på Hormuzsundet – en av världens viktigaste sjöfartsleder för olja och gas – som en tydlig koppling mellan kriget och vardagen i Europa.
– Det är allt svårare för EU att försöka hålla sig neutral då det som händer i Iran och det som regimen gör i form av att till exempel stänga Hormuzsundet direkt påverkar även Europa vad gäller energifrågor, säger han.
EU har också varnat för att störningar i kritiska farleder, som Hormuzsundet, måste undvikas eftersom följderna kan slå mot både Europa och världsekonomin.
Turbulensen märks redan på marknaden. Oljepriset har svängt kraftigt i takt med utvecklingen i konflikten – och enligt Euronews drivs svängningarna av oro för att leveranser via Hormuzsundet kan störas.
Sverige har hjälpt medborgare på plats i Mellanöstern
Enligt Khoshnood handlar problemet om att Europas handlingsutrymme krymper – oavsett hur försiktigt man försöker agera.
– Vare sig Europa vill eller inte så har den i 47 år varit måltavla, och känner sig regimen hotad så kommer även Europa falla offer för dess våld oberoende om Europa varit inblandade i detta krig eller inte, säger han.
Samtidigt har Sverige och flera andra europeiska länder de senaste veckorna behövt hjälpa medborgare på plats och gå ut med nya säkerhetsråd och reseavrådan.
UD har gått ut och avrått från icke nödvändiga resor till bland annat Förenade arabemiraten, Bahrain, Kuwait och Qatar med hänvisning till säkerhetsläget.
Konflikten mellan USA/Iran
- Den 28 februari attackerades Iran av USA och Israel i vad den amerikanske presidenten, Donald Trump, kallade "en omfattande stridsoperation".
- Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei har dödats i attackerna och likaså landets försvarsminister Aziz Nasirzadeh och arméchef Abdolrahim Mousavi.
- Iran har svarat med flera motangrepp mot Israel, men också mot mål i Förenade Arabemiraten, Qatar, Kuwait och Saudiarabien.
- Ledare i flera USA-allierade länder, däribland Storbritannien och Frankrike, har kallat Irans angrepp kring Persiska viken "urskillningslösa och oproportionerliga".
- Den Iranstödda shiamilisen Hizbollah har gett sig in i konflikten och har utfört raketbeskjutning från Libanon mot mål i Israel.
