En av de största förändringarna inom lönehantering på länge är på väg till Sverige.
EU:s lönetransparensdirektiv ska införas i svensk lag och kan börja gälla från den 1 januari 2027.
Klicka här för att följa oss på GoogleSyftet är att öka insynen i lönesättningen och minska skillnader mellan kvinnor och mäns löner.
Nya reglerna påverkar arbetsmarknaden
Direktivet påverkar hela arbetsmarknaden, från arbetssökande till arbetsgivare och HR-avdelningar.
För arbetsgivare betyder det bland annat skärpta krav på att kartlägga och analysera löneskillnader.
– Företag med 100 anställda eller fler ska dessutom rapportera resultaten till Diskrimineringsombudsmannen, säger Linda Tesell, product manager på Flex Applications, i en artikel publicerad av Svenska Dagbladet.
Nya krav på arbetsgivare
De nya reglerna beskrivs sätta krav på arbetsgivare ha bättre koll på sina löneuppgifter och kunna visa hur löner sätts.
Lönekartläggningar ska bli mer omfattande och resultaten ska rapporteras till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för företag med minst 100 anställda.
De arbetsgivare som inte följer reglerna riskerar sanktioner.
– Arbetsgivare som inte följer reglerna riskerar flera påföljder. Det kan handla om skadestånd till arbetstagare vid diskriminering, eller viten vid utebliven rapportering, säger Linda Tesell till SvD.
Nya rättigheter för anställda och jobbsökande
Direktivet innebär också nya rättigheter för anställda och jobbkandidater.
Den som söker jobb ska ha rätt att få veta lönen eller ett löneintervall redan i ett tidigt skede av rekryteringen.
Arbetsgivare får dessutom inte längre fråga kandidater om deras tidigare lön. Samtidigt får anställda rätt att begära information om sin egen lön och genomsnittslönen för likvärdigt arbete, uppdelat efter kön.
Enligt experter kan den nya lagen innebära en stor förändring för hur löner diskuteras på svenska arbetsplatser, från något relativt hemligt till något betydligt mer transparent.
