Älgarna med halsband har blivit tittarfavoriter i SVT:s ”Den stora älgvandringen”. Med teknikens hjälp har både forskare och allmänhet kunnat följa deras rörelser dygnet runt, året runt via databasen WRAM.
I februari sökte forskarna från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) upp älgarna en sista gång, sövde dem och plockade av halsbanden. Projektet som började 2019 med trion Trygga mamman, Ärrande damen och Jokern är avslutat och nu väntar en sammanställning av resultaten.
Älgarnas beteende
— Vi kan kvantifiera hur de nyttjar landskapet och deras vandringsbeteende – när de börjar vandra, när de slutar och till vilka områden, berättar Wiebke Neumann Sivertsson, forskare vid SLU som deltagit i projektet.
Det är också första gången man kunnat studera hur älgar beter sig i områden med stor andel snabbväxande contortatall.
Det är inte bara för tv-tittarna som älgarna har olika personligheter, forskarna ser också hur de skiljer sig åt i hur de rör sig och vad de har för vanor. En del vandrar långa sträckor, andra inte lika långt.
Ganska förutsägbara
— När man följer dem i flera år ser man att de går ganska mycket i samma områden. En älg kan vara ganska förutsägbar i var den kommer att vara under vintern och sommaren. De lär sig landskapet och vet var det är bra att vara.
— Vissa är mer framåt, andra lite mer försiktiga.
Det har varit speciellt att följa älgarna som samtidigt blivit tv-kändisar, men Wiebke Neumann Sivertsson understryker att det är viktigt att låta dem vandra vidare utan forskarna.
— Eftersom de är så kända och så många känslor är involverade, är det också viktigt att tänka på att vi får låna älgarna en stund som forskningsdjur och sedan får de gå tillbaka till sitt vanliga liv.




