Att pendla till jobbet, en ny stad eller bara till centrum är något de flesta gör varje dag, men ändå är det långt ifrån alltid friktionsfritt. Små beteenden kan snabbt bli stora irritationsmoment, särskilt när utrymmet är begränsat och tempot högt.
Många tänker nog inte ens på det, men det finns en rad osynliga regler som styr hur vi förväntas bete oss. Och när någon bryter mot dem? Ja, då märks det direkt.
Klicka här för att följa oss på Google
Oskrivna regler i kollektivtrafiken
När du kliver på bussen, tåget eller tunnelbanan ingår du automatiskt i ett slags tyst överenskommelse. Här finns inga tydliga instruktioner – ändå vet de flesta vad som gäller.
Det kan handla om allt från att stå på rätt sida i rulltrappan till att inte sätta sig bredvid någon när det finns lediga platser. Att ta av sig ryggsäcken i rusningstid eller att låta andra gå av innan man själv kliver på är också självklarheter för många.
– Tänk om det inte skulle finnas normer för hur man beter sig i kollektivtrafiken, det hade ju blivit fullständig kalabalik, säger forskaren Petri Kajonius, till Dagens Nyheter.
Svenskar säger sällan till om nån stör
Enligt honom, som är docent och personlighetsforskare i psykologi vid Lunds universitet, spelar dessa normer en extra stor roll just i Sverige.
Här finns en stark respekt för individen – vilket också innebär att få faktiskt säger ifrån när någon beter sig störande.
I stället förväntas människor själva förstå vad som gäller och anpassa sig därefter.
Därför blir det extra känsligt
Kollektivtrafiken är en plats där hela samhället möts – på liten yta och ofta under tidspress. Det gör situationen unik.
– När någon inte följer dem kan den sociala kraften hos vissa bli så stark att de mår dåligt, fortsätter han till DN.
Det kan alltså räcka med små regelbrott för att skapa stor irritation – eller obehag.
Du kan inte bara gå därifrån
Till skillnad från många andra sociala sammanhang går det inte alltid att lämna situationen.
– Till skillnad från en fest som du kan lämna om du blir störd, är du i kollektivtrafiken fast med andra människor på en begränsad yta. Det ställer extremt höga krav på ömsesidig hänsyn, säger Pontus Strimling, forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier och professor i sociologi, till tidningen.
När någon bryter mot normerna kan det därför upplevas extra starkt, då man inte har något val än att stanna kvar.
Vanliga beteenden i kollektivtrafiken som stör andra
Det finns flera klassiska exempel på sådant som snabbt kan irritera medresenärer:
- Att prata i telefon med högtalarfunktion
- Att ta upp flera säten med väskor eller ben
- Att stå i mitten av rulltrappan
- Att inte släppa av andra innan man går på
- Att prata högt eller spela ljud utan hörlurar
- Att ha fötterna på säten
Även sådant som att ta av sig för mycket kläder eller tränga sig på kan väcka reaktioner.
Därför är reglerna inte nedskrivna
Trots att många stör sig på samma saker finns det sällan tydliga regler kring beteendet. Det beror på att gränserna ofta är svåra att definiera. Hur högt är för högt? Hur mycket plats är rimligt att ta?
Pontus Strimling förklarar att just den typen av frågor gör det svårt att formulera exakta regler – därför förblir de oskrivna.
Tecken på något större
Trots irritation och frustration menar forskare att de oskrivna reglerna i grunden är något positivt. De visar att människor har en vilja att ta hänsyn till varandra – och att empatin i samhället utvecklas.
Att visa hänsyn i kollektivtrafiken handlar alltså inte bara om att undvika arga blickar – utan om att bidra till en fungerande vardag för alla.
