Sedan flera år tillbaka har EU haft en gemensam förteckning över invasiva främmande arter som, om man inte stoppar deras spridning, hotar den biologiska mångfalden i unionens medlemsländer. På listan finns både djur – till exempel kinesisk ullhandskrabba, röd sumpkräfta och bisam – och växter – exempelvis jättebalsamin, svartakacia och pappersmullbär.
Varför finns en EU-förteckning över invasiva främmande arter?
- Syftet med EU:s förteckning är att medlemsländerna ska kunna stoppa och hantera invasiva främmande arter på ett enhetligt sätt och därmed minska skador på biologisk mångfald, ekosystemtjänster, ekonomi och i vissa fall människors hälsa.
- Arterna i förteckningen omfattas av särskilda regler och åtgärder som måste efterföljas inom respektive medlemsland.
- EU-förteckningen uppdateras med jämna mellanrum, vilket innebär att nya arter kan tillkomma på listan.
Källa: Europeiska kommissionen
I augusti förra året adderades flera arter till EU:s förteckning och nu blir faktiskt antalet invasiva främmande arter i Sverige ännu fler. Detta sedan man skapat en nationell förteckning över sådana arter, som är tänkt att komplettera unionens lista.
– Nu stärker vi insatserna mot invasiva främmande arter som hotar vår natur och orsakar stora skador för människor och egendom. Med ökade satsningar och en nationell lista får vi bättre verktyg för att stoppa spridningen och rikta åtgärderna där de gör mest nytta, har Johan Britz, vikarierande klimat- och miljöminister, sagt i ett pressmeddelande.
Särskilda regler för arterna på nya nationella förteckningen
De nya arterna på den nationella förteckningen kommer att omfattas av det regelverk som gäller för invasiva främmande arter på EU:s förteckning. De här reglerna säger, enligt Naturvårdsverket, att arterna:
- Inte får föras in i Sverige.
- Inte får hållas i landet, även om det rör sig om sluten förvaring.
- Inte får födas upp, även om det sker i sluten förvaring.
- Inte får transporteras, med undantag för resor till en anläggning i samband med utrotning.
- Inte får släppas ut på marknaden eller i miljön.
- Inte får användas eller utbytas.
- Inte får reproducera sig, växa eller odlas, även om det sker i sluten förvaring.
Växterna som finns på svenska listan över invasiva främmande arter
På den nya nationella förteckningen ingår 34 arter. Nyheter24 har tidigare rapporterat om djurarterna på listan, men vilka är egentligen växterna som omfattas? Det rör sig om nio landlevande växter och två vattenlevande sådana.
- Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)
- Sandlupin (Lupinus nootkatensis)
- Vresros (Rosa rugosa)
- Kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius)
- Sibiriskt fetblad (Phedimus hybridus)
- Strandkotula (Cotula coronopifolia)
- Spärroxbär (Cotoneaster divaricatus)
- Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)
- Höstgullris (Solidago gigantea)
- Vattenpest (Elodea canadensis)
- Sjögull (Nymphoides peltata)
Kände du till det här? Kommentera nedan!
