Valdeltagandet sjönk i det senaste riksdagsvalet. Men skillnaderna mellan landets kommuner är stora – och i vissa kommuner röstade betydligt färre än rikssnittet.
I riksdagsvalet 2022 deltog 84,2 procent av de röstberättigade i Sverige. Det var en minskning med tre procentenheter jämfört med valet 2018, enligt SCB.
Även valdeltagandet i kommun- och regionfullmäktigevalen minskade.
Enligt SCB skiljde det 23 procentenheter mellan kommunen med högst valdeltagande och kommunen med lägst valdeltagande i riksdagsvalet 2022. Högst låg Lomma i Skåne. Lägst låg Haparanda i Norrbotten.
Kommuner med lägst valdeltagande i riksdagsvalet 2022
Här är kommunerna där lägst andel av de röstberättigade röstade i riksdagsvalet 2022, enligt SCB:
- Haparanda – 69 procent
- Södertälje – 71 procent
- Botkyrka – 71 procent
- Burlöv – 74 procent
- Malmö – 77 procent
- Sigtuna – 77 procent
- Övertorneå – 78 procent
- Haninge – 79 procent
- Perstorp – 79 procent
- Åstorp – 79 procent
Siffrorna gäller riksdagsvalet 2022 och visar andelen röstberättigade som faktiskt röstade i respektive kommun.
Kommuner med högst valdeltagande i riksdagsvalet 2022
I andra änden av listan finns flera kommuner där valdeltagandet låg klart över rikssnittet.
I Lomma, Vellinge och Habo röstade 92 procent av de röstberättigade i riksdagsvalet 2022.
Även Öckerö, Hammarö, Mörbylånga, Ekerö, Kungsbacka, Kävlinge och Lerum låg bland kommunerna med högst valdeltagande.
Så stora var skillnaderna i kommunvalet 2022
Ser man till kommunfullmäktigevalet blir skillnaderna också tydliga.
I hela landet röstade drygt 80 procent i kommunfullmäktigevalet 2022. Men enligt SCB röstade 91 procent i Lomma och Vellinge – jämfört med 62 procent i Haparanda och 63 procent i Södertälje.
SCB pekar också på att skillnaderna blir ännu större när man bryter ner statistiken på mindre områden inom kommunerna.
Därför skiljer sig valdeltagandet mellan kommuner
Enligt SCB hänger valdeltagandet ihop med flera faktorer, bland annat utbildningsnivå, födelseland och socioekonomiska förutsättningar i området. Generellt gäller att valdeltagandet är högre i områden med bättre socioekonomiska förutsättningar – och lägre i områden med större utmaningar.
– Den tydligaste skillnaden vi kan se är om en person har andra i sin nära omgivning som röstar, alternativt om dessa personer låter bli att rösta. Det kan vara en förälder eller en partner, säger Jonas Olofsson, som arbetar med demokratistatistik på SCB, i ett pressmeddelande.
SCB:s statistik visar samtidigt att Sverige fortfarande har ett högt valdeltagande i internationell jämförelse. Men valet 2022 bröt den uppåtgående trend som synts i flera val före dess.
