Svenska elever ska börja läsa mer.
Nu har regeringen presenterat en ny lässtrategi för Sverige 2026–2031. Planen kan påverka både förskolan, grundskolan och gymnasiet.
Ny lässtrategi 2026: därför vill regeringen förändra skolan
Sverige har under en längre tid befunnit sig i en läskris, enligt regeringen.
Bakgrunden är bland annat att många barn och unga har problem med läsförståelsen. I PISA-undersökningen 2022 nådde nästan var fjärde svensk 15-åring inte upp till den nivå i läsförståelse som anses vara grundläggande för fortsatt lärande.
Nu vill regeringen vända utvecklingen med strategin ”Sverige – Ett läsande land”, som gäller mellan 2026 och 2031. Syftet är att peka ut riktningen för hur läsförmågan ska stärkas i Sverige.
– Regeringen genomför nu en bred omläggning av politiken för att få fler unga att lära sig läsa. I det arbetet är det viktigt att skolan och resten av samhället drar åt samma håll. Därför lägger vi nu fram en lässtrategi som pekar ut en riktning framåt, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson i regeringens pressmeddelande.
Så påverkar regeringens nya lässtrategi skolan 2026
En av de tydligaste delarna i strategin är att skolan ska gå tillbaka mer till grunderna.
Regeringen skriver att läsningen ska stärkas i nya läroplaner och att den inte bara ska vara svensklärarnas ansvar.
Även lärare i andra ämnen ska kunna ge elever regelbundna möjligheter att läsa.
– Ett samhälle som vill vara starkt måste vara läsande. Strategin handlar om att gå tillbaka till grunderna: läsa mer, tidigare och bättre, säger Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna i ett pressmeddelande.
Ska elever läsa varje dag?
Ja, det är tydligt att regeringen vill se mer regelbunden läsning.
I förskolan handlar det framför allt om högläsning. I grundskolan och gymnasiet ska högläsning fortsatt vara viktig, men eleverna ska också steg för steg läsa mer själva.
Skärmar i skolan kan få mindre plats – därför vill regeringen ändra
En annan viktig del i strategin handlar om skärmar.
Regeringen pekar på att digitala verktyg, mobiler, sociala medier och datorspel konkurrerar om barns och ungas tid och uppmärksamhet. I strategin står det också att vissa studier visar att barn i låg- och mellanstadieåldern kan få sämre läsförståelse när de läser på skärm jämfört med på papper.
Det betyder inte att skolan ska bli helt utan digitala verktyg. Men regeringen vill att de ska användas mer genomtänkt – och att yngre elever i högre grad ska få arbeta med analoga verktyg.
Mer pengar till böcker i skolan 2026
Regeringen vill också att barn och elever ska få bättre tillgång till böcker.
I vårändringsbudgeten för 2026 föreslås 50 miljoner kronor till förskolor och skolor för att främja daglig läsning genom ökade medel till inköp av litteratur.
Bemannade skolbibliotek blir viktigare i svenska skolan
Från den 1 juli 2025 ska elever ha tillgång till bemannade skolbibliotek.
Enligt regeringen spelar skolbibliotek en viktig roll för elevernas läsintresse, läsförmåga och lärande i alla ämnen. Men statistiken visar att alla skolbibliotek ännu inte har haft tillräcklig bemanning. År 2024 hade 76 procent av skolbiblioteken någon form av bemanning, med en genomsnittlig bemanning på 11 timmar i veckan.
Det här betyder den nya skolplanen för dig som förälder
För föräldrar kan den nya strategin märkas på flera sätt framöver.
Det kan bli mer fokus på daglig läsning, fler tryckta böcker i undervisningen, tydligare krav på lästräning och större uppmärksamhet på elever som behöver stöd tidigt.
Regeringen betonar också att elever som har svårt att läsa inte ska läsa mindre. De ska i stället få rätt stöd, till exempel extra träning enskilt eller i mindre grupp.
Regeringens lässtrategi 2026–2031
Regeringens lässtrategi bygger på fyra huvudområden:
- Stärka läsförmågan hos alla barn och unga.
- Möta den tekniska utvecklingen och förändrade läsvanor.
- Stärka tillgången till kvalitetslitteratur.
- Få hela samhället att bidra mer till läsfrämjande arbete.
Strategin ska följas upp med bland annat betygsstatistik, biblioteksstatistik och internationella studier som PISA och PIRLS.
Källa: Regeringskansliet.