Från 1 juni införs en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen i Sverige. Fastighetsägare, kommuner och bostadsrättsföreningar får därför nya krav.
Men även för dig som bor i hyresrätt eller bostadsrätt finns det saker som kan vara bra att känna till.
Ny lag om skyddsrum börjar gälla 1 juni 2026
Den nya lagen om skyddsrum och skyddande utrymmen träder i kraft den 1 juni 2026. Syftet? Stärka skyddet av civilbefolkningen vid krig och beväpnat angrepp.
En av de stora förändringarna är att ett nytt skyddsalternativ införs i skyddade utrymmen – och kan handla om tunnelbaneperronger, vägtunnlar, parkeringsgarage eller källare i betongbyggnader.
Vad är skillnaden på skyddsrum och skyddat utrymme?
Ett skyddat utrymme är inte samma sak som ett skyddsrum.
Anna Wennerström, pressansvarig på Myndigheten för civilt försvar, MCF, förklarar vad skillnaden är.
– Ett skyddat utrymme ger ett begränsat skydd jämfört med ett skyddsrum men ger ändå ett tillräckligt skydd mot effekterna av stridsmedel som kan komma att användas i krig. Dessa kan exempelvis vara tunnelbaneperronger, vägtunnlar, parkeringsgarage och källare i betongbyggnader, säger hon i en intervju med Nyheter24.
Skyddsrummet kan vara förråd i fredstid
Många skyddsrum används i dag till annat än just skyddsrum. I flerbostadshus är det till exempel vanligt att utrymmena används som cykelrum eller förråd.
Och visst är det tillåtet. Men bara om kraven uppfylls.
– Fredsanvändningen av lokalen får inte bli mer komplicerad än att skyddsrummets olika detaljer är åtkomliga för underhåll och inspektion, samt att det går att ställa i ordning skyddsrummet inom två dygn, säger Anna Wennström.
Måste vara klart inom 48 timmar
I Sverige finns omkring 64 000 skyddsrum. Vid höjd beredskap ska de kunna ställas i ordning inom 48 timmar. Det betyder att de föremål som förvaras i skyddsrummet måste kunna flyttas undan snabbt.
För fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och andra ansvariga blir det därför viktigt att ha koll på både lokalen och utrustningen.
– Har du ett skyddsrum i en fastighet du äger har du ett omfattande ansvar för dess funktion. Fastighetsägare har ansvar att underhålla skyddsrummet så att det fungerar som det ska, att all utrustning finns samt se till så att byggnadens fasad är uppmärkt med en skyddsrumsskylt, det ska även finnas en skylt på väggen bredvid ingången in till själva skyddsrummet, säger Wenneström.
Vanligaste felet i svenska skyddsrum
Trots att många kanske oroar sig för att skyddsrum inte ska fungera som de ska, menar MCF att de flesta skyddsrum i Sverige är brukbara. De fel som upptäcks vid kontroller är ofta mindre brister.
– De flesta av våra 64 000 skyddsrum är fullt brukbara. Det förekommer anmärkningar vid kontroller men det handlar ofta om små brister som är lätta för fastighetsägaren att åtgärda, exempelvis rostiga gångjärn, otillåtna håltagningar eller att någon utrustning, som ska finnas i skyddsrummet, saknas. Ett skyddsrum kan ha fortsatt fullgott skydd trots mindre brister, förklarar hon.
Kan boende behöva hjälpa till?
Om det blir höjd beredskap eller krig är det fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren som ansvarar för att skyddsrummet görs tillgängligt och ställs i ordning. Men även boende kan behöva hjälpa till.
– Rent praktiskt underlättas iordningställandet om fastighetsägaren eller dennes representant tillsammans med andra tillgängliga personer hjälps åt. I till exempel ett flerbostadshus är det naturligt att de boende deltar i att ställa i ordning skyddsrummet, säger Anna Wennström.
Hon menar att hyresgäster kan ha en viktig roll.
– I händelse av höjd beredskap och krig är det viktigt att alla hjälps åt. Där kan även hyresgästen ha en viktig uppgift att faktiskt bidra till den gemensamma säkerheten, exempelvis att man hjälps åt så långt det går, säger hon.
Du tillhör inget särskilt skyddsrum
Det är lätt att anta att alla har ett särskilt skyddsrum kopplat till sin bostad. Men riktigt så fungerar det inte.
– Du tillhör inget specifikt skyddsrum. Vid fara under höjd beredskap ska du ta dig till det skyddsrum eller skyddande utrymme som är närmast, säger Anna Wenneström.
Du behöver alltså inte vara folkbokförd i en viss fastighet för att använda ett skyddsrum där.
Osäker på Sveriges skyddsrum?
- För dig som bor i hyresrätt eller bostadsrätt är det främst viktigast att veta var närmaste skyddsrum finns.
- Skyddsrummet kan behöva tömmas snabbt på cyklar och andra föremål om läget kräver det. Du kan också behöva hjälpa till.
- Bor du i en bostadsrättsförening kan det också vara bra att veta om föreningen har ett skyddsrum och hur det används i dag.
- För fastighetsägare är ansvaret större. Skyddsrummet ska underhållas, vara skyltat och kunna ställas i ordning inom 48 timmar vid höjd beredskap.
Källa: MCF
Kommunerna får nytt ansvar
Den nya lagen ska också innebära ett tydligare informationsansvar för kommunerna. De ska bland annat informera invånarna om vilka skyddsalternativ som finns, och fastighetsägare om vilka krav som gäller för skyddsrum och skyddade utrymmen.
Från den 1 januari 2027 ska länsstyrelserna dessutom ta över ansvaret för kontroller av skyddsrum från Myndigheten för civilt försvar.
