Nyheter24
Annons

Efter Mette-Marits sjukdom: Donationsviljan ökar

Publicerad: 10 juni 2026, kl. 05:45
Uppdaterad: 10 juni 2026, kl. 05:45
Viljan att donera organ i Sverige ökade efter att kronprinsessan Mette-Marit blivit svårt sjuk och satt på väntelistan för lungtransplantation. Arkivbild. Foto: Lise Åserud/NTB/TT

Ämne:

Sverige

Antalet anmälningar till donationsregistret i Norge exploderade i helgen efter beskedet om att Mette-Marit står på väntelista för den lungtransplantation hon behöver för att överleva sin lungfibros.

I maj anmälde sig i snitt 70 personer om dagen till det norska donationsregistret, men i torsdags fylldes 312 donationskort i och på fredagen hela 2 178.

En liknande utveckling syns även i Sverige där 162 anmälningar inkom till donationsregistret i fredags. Denna siffra kom sedan att stiga till 225 anmälningar på lördagen och 308 stycken i söndags, vilket kan jämföras med 94 anmälningar om dagen i snitt i maj.

Utredaren: Liknande effekter har skett förut

Camilla Olofsson är utredare vid Nationellt donationscentrum på Socialstyrelsen. Hon säger att de sett liknande tendenser tidigare när medier uppmärksammar en händelse, och hon tror att fallet med Mette-Marit är just ett sådant exempel.

Annons

— Om det exempelvis varit ett inslag i ”Fråga doktorn” om donation och transplantation, då kan man se att det blivit en effekt.

Olofsson säger att de som anmält sig nu kanske inte tidigare funderat över att man själv eller någon i ens närhet kan bli sjuk och vara i behov av ett organ.

— Det är stora frågor just liv och död, så det väcker många känslor när man börjar prata om detta.

— Det kan vara det som påverkar, att man blir uppmärksam på behovet och då går in och anmäler sig, för att man inte har tänkt på det förut, säger hon.

Efter att anmälningarna stigit i någon dag eller liknande brukar antalet sedan gå tillbaka och stabilisera sig, tillägger Olofsson.

Annons

Närmare 800 väntar på nytt organ

Enligt de senaste siffrorna från Socialstyrelsen var det den 1 april 785 personer som väntade på en organtransplantation. Av dessa väntade 18 på nya lungor.

Omkring 1,9 miljoner svenskar finns i donationsregistret, cirka 20 procent av befolkningen. Samtidigt uppskattas donationsviljan i landet ligga på ungefär 80 procent.

Olofsson betonar att Nationellt donationscentrum gärna sett att anmälningarna ökade för att fler liv ska kunna räddas.

— Det är bra när personer reagerar och går in och anmäler sig. Vi önskar att fler gjorde det.

Fakta: Lungfibros

Vid lungfibros bildas ärrvävnad i lungorna. Det gör det svårare att andas.

Lungfibros kan ha olika orsaker men det är vanligt med ett eller flera av följande symtom:

Sjukdomen kan ha flera orsaker, bland annat att under längre tid ha inandats skadliga ämnen som asbest eller damm från sten eller kol.

Reumatiska sjukdomar, som sklerodermi och ledgångsreumatism, kan också sätta sig i lungorna.

Det är olika hur mycket besvär man har och hur snabbt sjukdomen utvecklas.

Det finns inte någon botande behandling för lungfibros. Behandlingen består av rehabiliteringsprogram och bromsmediciner.

Förr eller senare får nästan alla lungfibrospatienter syrgasbehandling med hjälp av en liten grimma i näsan, först vid ansträngning, senare även vid vila.

Lungtransplantation kan bli aktuellt för patienter med snabbt fortskridande lungfibros. Patienten ska i övrigt vara vid god hälsa.

Källa: 1177, Hjärt-lungfonden

Kommentarer

Annons
Annons
Annons