Polisens tabbar under helikopterrånet

STOCKHOLM. I det hårdgranskade fallet om helikopterrånet mot G4S värdedepå i Västberga har polisen fått hård kritik för sin insats och sitt utredningsarbete. Bristerna bottnar till stor del i strukturella problem inom polisen.

– Det här är ett exceptionellt fall, och det är klart att allt i en början av en insats inte är enkelt, och att operationen inte går som en klocka. Sedan har den stora uppmärksamheten gjort att flera luckor har blottats, säger Sven Granath, kriminolog vid Brottsförebyggande rådet, till Nyheter24.

Största tabbarna

Polisens största tabbar under helikopterrånet:

Lade dövörat till

Täbybon Johan Ahlenius var på väg till jobbet och fick se rånarnas helikopter. Han ringde till 112 klockan fem i halv åtta samma dag som rånet inträffade, och berättade om en vit helikopter med röd rand stod i en skogsdunge, men polisen svarade felaktigt att det var Sjöräddningens helikopter som var på övning. Polisens svar till Ahlenius var att han skulle förmoda att polisen hade koll på läget.

Stoppade hårdbevakning

En månad innan rånet larmades den svenska polisen av serbisk underrättelsetjänst som i en rapport detaljerat slog fast vilka rånarna var och vilka planer de hade. Rapporten räckte över rapporten till myndigheterna i samband med ett möte på Sveriges ambassad i Belgrad. Rånet skulle inträffa den 15 september. Tre värdedepåer sattes under hårdbevakning den dagen i Stockholm: Loomis, ytterligare en värdedepå samt G4S. Men då inga rånare slog till det datumet avblåstes bevakningen av kostnadsskäl.

Dåligt samband med försvaret

Tio minuter efter rånet bad Rikskriminalens ledningscentral militären spaningshjälp. Samtidigt som rånarnas helikopter hovrade ovanför värdedepån ville polisen få en "lägesrapport" och veta om det gick att följa den genom försvarets radar. Men polisen fick inte informationen de önskade.

Enkelt sabotage mot helikoptrarna

Rånarna fick ett stort försprång genom att sätta polisens helikoptrar i Myttinge ur spel. Vid polisens hangar på Myttinge placerades en misstänkt sprängladdning. Detta kunde ske då på grund av bristande säkerhet och hangaren var obevakad.

Strukturproblem

Polisforskaren Stefan Holgersson, tidigare knuten till Linköpings universitet som doktorand, kan inte kommentera helikopterrånet i Västberga, men har i sin forskning identifierat flera strukturproblem inom polisen.

– Rent generellt är polisens arbete svårt. Agerar man kan man dra på sig kritik, och det gäller samma sak om man inte agerar. Hur än polisen gör riskerar man att utsättas för kritik för att man inte gjorde på motsatt sätt, säger Holgersson till Nyheter24.

– Ett stort problem är att polisen har en hög kvantitativ fokusering i arbetet på bekostnad av kvaliteten. Det här innebär att lättlösta brott riskerar att priorteras på bekostnad av svårlösta brott eftersom de lättlösta brotten kan ge utslag i statistiken.

Han har identifierat en ovilja att utvärdera verksamheten.

– Ett annat problem är att polisen har varit motvillig i att utvärdera verksamheten, och om man inte gör det är det svårt att åtgärda brister. Rikspolischefen Bengt Svenson har efter kritiken, från bland annat Ekonomistyrningsverket, uttryckt en vilja om att ändra på detta, säger Holgersson.

– Det finns också en problematik kring att vissa verksamheter framställs som framgångsrika och lyckade.. Det leder till en konkurrens mellan olika polisverksamheter. De stora länskommunikatonscentralerna har i sin operativa roll ofta försvårat arbetet med att utreda vardagshändelser.

Skrivet av: