"Ett konstitutionellt haveri"
Jurister ifrågasätter om riksdagens omröstning om nya EU-fördraget är giltig.
Lissabonfördraget är namnet på EU:s nya konstitution som var tänkt att träda i kraft nästa år. Först måste dock alla EU:s medlemländer godkänna fördraget innan det kan börja gälla. Ett EU-land, Irland, har haft en folkomröstning. Där sa folket nej.
Den svenska befolkningen fick aldrig rösta. Här skulle riksdagen välja färdriktning åt oss i stället. Men när den svenska riksdagen samlades för att gå till beslut om det nya EU-fördrag, som förändrar maktbalansen i Sveriges politiska liv för all framtid, valde många av våra mest framstående politiker att skolka. Det här är berättelsen om hur den mest grundläggande förändringen av Sverige på den här sidan av millennieskiftet gick till - utan att de ansvariga var med om att fatta beslutet.
Också i övriga länder ligger beslutsmakten hos ländernas parlament. Sveriges riksdag röstade om saken den 20 november. Resultatet blev 243 röster för och 39 mot. 13 riksdagsledamöter avstod att rösta och 54 ledamöter var frånvarande.
I en debattartikel på SVT Opinion skriver juristerna Ulf Öberg och Gunnar Persson att omröstningen är ogiltig enligt grundlagen. Detta eftersom så få ledamoter röstade. Dessutom menar toppjuristerna att när Lissabonfördraget träder i kraft så är det att betrakta som en grundlagsändring.
"Den mest grundläggande principen för vår författning är att den sittande riksdagen inte på egen hand har makt att ändra grundlagarna. Den frågan är underställd folket vid valdagen, vid behov efter en beslutande folkomröstning" skriver de.
De båda juristerna är starkt kritiska till att så många riksdagsledamöter inte röstade. Bland dem återfinns namn som Lars Ohly (v), folkpartiets rättspolitiske talman Johan Pehrson, de före detta socialdemokratiska statsråden Pär Nuder och Ibrahim Baylan samt de båda KU-ledamöterna Cecilia Wigström (fp) och Yilmaz Kerimo (s).
"Hur ska vi väljare kunna utkräva politiskt ansvar av dem vid nästa riksdagsval, när de har vägrat att bokföra sina röster i kammaren i dessa konstitutionella frågor?" frågar sig de båda juristerna, som kallar hanteringen för en "närmast surrealistisk politisk och konstitutionell mardröm".
"Misstanken gror om att huvudparten av de 54 frånvarande riksdagsledamöterna hemförlovades av sina respektive partiledningar, för att säkerställa att kammaren skulle uppnå de kvalificerade majoriteter som krävdes för att riksdagen skulle kunna godkänna Lissabonfördraget den 20 november 2008 med ett beslut" skriver de.
Debattörerna anser nu att det bästa vore att regeringen fattar ett beslut om att godkänna fördraget. Då kan nämligen beslutet sedan prövas enligt lagen med det prosaiska namnet Lagen om rättsprövning av vissa regeringsbeslut.
Skrivet av:
