Svensk polis fejkade jobbintervju
I syfte att fånga in en misstänkt mordbrännare genomförde Rikskriminalen en fejkad jobbintervju i Holland. Intervjun utreds nu som ”ett ordinärt tillsynsärende” av JO.
• Bevisprovokation är en omstridd metod som syftar till att få fram bevis för att kunna styrka ett misstänkt brott.
• Gränsdragningen mellan vad som är tillåtet respektive förbjudet är svår att dra. Tydligare regler för bevisprovokation har efterlysts länge. En utredning pågår — polismetodutredningen — och ska redovisa sina resultat i maj.
• Bevisprovokation får bara användas under vissa förutsättningar, till exempel behovsprincipen som innebär att man inte har kunnat få fram bevis med traditionella metoder eller om de vanliga bevisalternativen har använts utan framgång.
• Bevisprovokationen ska leda fram till väsentliga och användbara resultat. Den vanligaste formen av bevisprovokation är kontrollerad leverans av narkotika; att myndigheterna låter en person som misstänks smuggla narkotika ta sig in i landet och ingriper först när den misstänkte överlämnar narkotikan till en mottagare.
GÄVLE. Mordbrännaren - som Nyheter24 skrivit om tidigare - misstänktes ligga bakom en den omtalade mordbranden i Gävle 2005, då Centralhotellet, CH, brändes ned till grunden. Men mannen nekade.
Polisen fick då 30-åringen att berätta att han tände eld på hotellet - genom en fejkad jobbintervju i Holland. Åtgärden väckte starka reaktioner hos försvarssidan med mannens advokat Gunnar Falk i spetsen – som ville ha åtalet ogillat och anmälde intervjun till JO.
– De genomförde ett polisförhör utan att presentera sig som poliser eller tala om för min klient att han var misstänkt för brott och hade rätt till advokat, säger mannens advokat Gunnar Falk.
Den fejkade jobbintervjun utgjorde sedan själva stommen i åtalet. I maj i år dömdes sedan mannen till tio års fängelse för grov mordbrand. Ytterligare två män fälldes för anstiftan - med intervjun som bevis.
Men nu vill JO ha svar från åklagare och polis vilka rättsliga avväganden som gjordes i samband med bevisprovokationen, skriver Gefle Dagblad.
Mannen har överklagat domen till hovrätten.
