Att leva tillsammans med en sambo är för många det självklara alternativet till äktenskap, men juridiskt sett är skillnaderna fortfarande stora. Vad händer till exempel om ena parten går bort, eller om förhållandet tar slut? Nya regler och förslag på reformer kan snart förändra för Sveriges samboskap.
Det senaste året har både skärpta bestämmelser och nya lagförslag presenterats, med syftet att stärka tryggheten i samborelationer, både under tiden man lever ihop och efter dödsfall. Men vad innebär de egentligen, och vem påverkas?
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleStärkt skydd vid separation
Från den 1 juli 2025 gäller skärpta regler för sambor som separerar. Numera kan tingsrätten snabbare besluta om vem som får bo kvar i den gemensamma bostaden under processen, ett så kallat kvarsittningsbeslut. Dessa beslut kan gälla omedelbart, redan innan hela bodelningen är avgjord.
Domstolen har även möjlighet att införa att parterna inte får besöka varandra när situationen kräver det, i linje med den nya kontaktförbudslagstifningen. Syftet? Att minska konflikter, skydda boendet och skapa tydligare ordning i en ofta känsloladdad situation, enligt regeringen.
Förslaget: Sambor ska kunna ärva varandra
Utöver de nya separationsreglerna ligger nu ett omfattande reformförslag på regeringens bord. I betänkandet SOU 2025:91 föreslår en statlig utredningen att sambor med gemensamma barn numera ska kunna ärva av varandra, något som hittills varit förbehållet endast för gifta par.
I dag saknar sambor efterlevnadeskydd. Om en sambo avlider kan den efterlevande riskera att förlora bostaden om barnen kräver ut sitt arv. Utredningen vill ändra på det genom att införa möjligheten att ärva med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att barnen får vänta på sitt arv till den sista föräldern har gått barn.
– Sambor har i dag ett mycket svagt efterlevandeskydd. Förslaget innebär en tydlig förbättring, sa Familjerättsjuristen Emma Forsberg till Dagens Industri.
Barnens val: Ta ut arv nu eller vänta
En annan del av förslaget handlar om att barnen ska kunna välja att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande sambon. Genom att skriva under en enkel avståendehandling i samband med bouppteckningen blir de så kallade efterarvingar och får ut arvet först när båda föräldrarna gått bort.
Det är dock frivilligt. Om barnen motsätter sig att vänta, gäller deras rätt till laglott direkt. För sambor som vill säkra varandras framtid rekommenderar man därför fortfarande att skriva ett tydligt testamente.
– Den efterlevande sambon ärver då med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att barnen får vänta med att få ut sitt arv till den sista, efterlevande föräldern avlider, sa Arne Larsson, jurist på Familjens Jurist, till Privata Affärer.
Digitala testamenten på väg
Utredningen föreslår även att ett statligt testamentsregister ska införas, tillsammans med möjligheten att skapa digitala testamenten. Det skulle göra det både enklare och tryggare att upprätta och bevara dokument, samt minska risken för att viktiga handlingar försvinner eller blir ifrågasatta.
När börjar reglerna gälla?
Förslagen är ännu inte beslutade. Regeringen bereder just nu frågan, och det tidigaste datumet som nämnts för ett ikraftträdande är den 1 januari 2027. Fram till dess gäller fortfarande nuvarande regler, vilket innebär att sambor som vill skydda varandra fortfarande behöver ta saken i egna händer genom att skriva testamente.
LÄS MER: Då har din skuld blivit för stor
Sammanfattning – det gäller
- Sedan juli 2025 trädde nya regler i kraft om kvarsittning och kontaktförbud vid samboseparationer.
- Nya förslaget: Sambor med gemensamma barn ska kunna ärva varandra med fri förfoganderätt.
- Barnen: Kan frivilligt avstå sin laglott för att låta den efterlevande sambon bo kvar.
- Framtidsplaner: Digitala testamenten och statlig testamentsregister.
- Kan införas 1 januari 2027 om regeringen säger ja.
