Wikileaks grundare, Julian Assange, hamnade i blåsväder när sidan läckte ut hemligstämplade, amerikanska dokument med koppling till Afghanistan.
Wikileaks grundare, Julian Assange, hamnade i blåsväder när sidan läckte ut hemligstämplade, amerikanska dokument med koppling till Afghanistan. - Foto: Max Nash/Ap/Scanpix

Wikileaks blottad enligt svensk grundlag

Wikileaks uppmanar folk från hela världen att läcka information via dem, med löftet att svensk lag skyddar uppgiftslämnarna. Men det skyddet gäller inte Wikileaks, menar experterna.


Wikileaks dirigerar sin trafik via servrar i Sverige. Detta tack vare Sveriges starka meddelarskydd, som skyddar alla som tipsar eller läcker information till massmedier. Så står det i grundlagen.

Men Wikileaks saknar utgivningsbevis och skyddas därför inte nödvändigtvis av den svenska grundlagen.

– Och om grundlagen inte är tillämplig gäller i stället vanliga ansvarsregler i brottsbalken vilket betyder att också en meddelare kan ställas till svars av vanlig åklagare, säger Håkan Rustand, byråchef och justitiekanslern Anna Skarheds ställföreträdande, till Sydsvenskan.

I lagen står det att svenska källor skyddas om de läcker till utländska källor, så länge det rör sig om ett etablerat medieföretag. Och utländska källor som läcker till svenska medier med utgivningsbevis är också skyddade.

– Men frågan är vad Wikileaks är för något, säger Håkan Rustand.

Och Anders R Olsson, författare och journalist med yttrandefrihetsfrågor som expertområde, håller med Rustand.

– En webbplats måste ha utgivningsbevis för att yttrandefrihetsgrundlagen ska gälla för den. Man kan inte hävda anonymitet i den meningen att staten inte får efterforska källan om man inte har det grundlagsskyddet, säger Olsson till Sydsvenskan.

/
/
/
/
USA
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!