Därför tappar yrkesprogrammen

Fredagen är den sista dagen för gymnasievalet. Från och med i höst krävs inte att alla elever på yrkesutbildningarna längre läser alla ämnen som behövs för att få grundläggande högskolebehörighet. Samtidigt blir antalet ansökningar till yrkesutbildningarna betydligt färre och enligt Svenska Dagbladet kan så många som sex av tio platser på yrkesutbildningarna stå tomma när det nya läsåret börjar.

Många drar slutsatsen att förändringen beror på den förändrade gymnasieskolan – men inget vet egentligen säkert. Några undersökningar eller utredningar av de senaste årens nedåtgående intresse har nämligen inte gjorts.

- En bra metod vore att intervjua elever och fråga hur de tänker kring valen, från vårt material kan vi inte dra några slutsatser, säger Therese Sehlstedt, undervisningsråd på Skolverkets enhet för utbildningsstatistik, till Nyheter24.

Kommer Skolverket att undersöka vad det beror på?

- Nej, vi har inte alls diskuterat det faktiskt. Men det kanske vore intressant.

På Sveriges Kommuner och Landsting ser man dock ett klart samband mellan gymnasiereformen och att färre söker sig till yrkesprogrammen.

- Det är svårt att se annat, med det arbetsmarknadsläge som är nu borde intresset för yrkesutbildningar öka. Vi kan också konstatera att så är det inte i år, utan det är en markant skillnad, att det var så förra året också kan vara en effekt av samma sak, säger Mats Söderberg, gymnasieansvarig på SKL, till Nyheter24.

ANDRA KLASSENS UTBILDNINGAR?

Enligt honom finns det en risk att yrkesprogrammen blivit en andra klassens utbildningar och han menar att de elever som nu väljer bort yrkesprogrammen är de som har lättare för sig i skolan.

- Man säger tydligt att man har lägre förkunskapskrav – vad ger det för signaler till de mer meriterade eleverna? Och att man väljer bort vissa vägar redan som 15- eller 16-åring, säger Mats Söderberg och fortsätter:

- Risken är den att man ser en yrkesutbildning som en återvändsgränd.

SVÅRT VARA SÄKER PÅ ORSAKERNA

Utbildningsminister Jan Björklund har ofta kritiserats för att inte ha tillräcklig forskning och fakta i ryggen när han lägger förslag i skolpolitiken. Men i det här fallet är det osäkert om hans politiska motståndare har bättre koll. Siffrorna finns där, men vilka orsakerna är kan man i nuläget bara sia om.

- Reformen kan vara en del av det. Men det kan även finnas andra orsaker bakom det, att man anpassar sig till en förändrad arbetsmarknad och så, säger Therese Sehlstedt på Skolverket till Nyheter24.

På Skolverkets enhet för utbildningsstatistik är man överhuvudtaget försiktig med att spekulera i frågan och pekar på att den rapport (pdf-länk) som de gjort bara visar hur utveckligen sett ut samt att den påbörjades redan innan reformen genomfördes.

Men Mats Söderberg på SKL menar att även om forskning saknas borde politikerna lyssnat tydligare på signalerna från arbetslivet. Dessutom säger han att många varnat för just den här utvecklingen.

- Vi skrev i ett yttrande från SKL 2008 om reformen att om man begränsar möjligheten att komma vidare från till exempel barn och fritid och omvårdnadsprogrammet kommer eleverna som vill plugga vidare inte välja de här utbildningarna framöver. Men vi har kämpat i motvind, säger han till Nyheter24.