Inte första gången Bamse delas ut till flyktingbarn

Många har rasat mot Bamse och menar att den populära björnen plötsligt tar ställning mot de svaga. I ”Bamse, Mims och Meles” informeras barnen om vad som händer om man får stanna respektive hur det kan gå till om man utvisas. På migrationsverket tar man lätt på kritiken mot en produkt man säger sig vara väldigt nöjd med.

- Vi är jättestolta över det här, det är ett jättebra material för att få barnen att förstå, säger Johan Rahm, presschef på Migrationsverket, till Nyheter24 och fortsätter:

- Bilden vi har är att det fått ett väldigt positivt mottagande. Det är många skolklasser, lärare, gode män och offentliga biträden som beställt den här.

Det är inte heller första gången som en specialutgåva av Bamse ges till nyanlända flyktingbarn. 1988 och 1993 gavs ”Bamse och Kalle Svartskalle” ut, en serie om en igelkottspojke som såg annorlunda ut men som i serieboken till slut vann acceptans för den han är. I serien kommer de mindre välkomnande igelkottarna till slut fram till att Kalle Svartskalle är bra som han är och ska tas emot som han är. Tidningen spreds bland annat till nyanlända barn. Johan Rahm menar dock att serierna inte går att jämföra.

- Det är två helt olika saker, då hade vi också ett integrationsuppdrag som senare flyttades till integrationsverket, som nu är nedlagt, säger Josef Rahm.

Även Ola Andréasson, vd i Bamse Förlaget AB och son till Bamseseriens skapare Rune Andréasson , menar att serierna inte går att jämföra rakt av.

- Det är väldigt stor skillnad mellan den här och Kalle Svartskalle som vi ju själva hittade på, men Invandrarverket tyckte om och gjorde ett särtryck av. Det här är beställt av Migrationsverket, säger Ola Andréasson till Nyheter24 och fortsätter:

- Vill Migrationsverket trycka fler upplagor av Kalle Svartskalle är de välkomna att göra det.

Migrationsverkets Johan Rahm poängterar att verket vare sig nu eller förr för någon politik i komunikationen med barnen utan att det handlar om att utföra de uppgifter man har tilldelats.

- Vi hade samma uppdrag då som nu vad gäller att ge uppehållstillstånd till människor, det här är bara ett försök att informera barn om processen.

Integrationsuppdraget ligger numera i stället på kommunerna och arbetsförmedlingen. Att dra några slutsatser om samhällets attitydförändringar baserat på Bamsetidningen som delades ut då och den som distribueras nu tycker Migrationsverket inte att man kan göra. Men Ola Andréasson medger att det är skillnad på Bamses verkliga värderingar och den Bamse som står med händerna i fickorna och inte vill hjälpa till i Migrationsverkets särtryck.

Det framstår nästan som en politisk kommentar till hur det ser ut i samhället? Jag har aldrig sett Bamse med händerna i byxfickorna när någon ber om hjälp förr?

- Ja, det är för att visa en uppgivenhet, hade det varit en Bamsetidning hade historien varit helt annorlunda, säger Ola Andréasson och fortsätter:

- Bamse är humanist och för en generös flyktingpolitik.

Men förstår du att folk reagerar på det här särtrycket där de skickas hem och blir väl mottagna?

- Man får tänka på vem det är riktat till, asylsökande barn. Det är som på julafton, om ens barn frågar om tomten kommer, då säger man väl inte att han inte gör det och inte finns, det är inte alltid man kan komma med sanningen.

- Barnen behöver positiva saker och att man inger hopp. Man skriver inte för barn att de kan möta rasism, utvisas och få se sina föräldrar i handfängsel.

Borde Bamse vara mer politisk?

- Han har alltid hamnat i samhällsdebatten eftersom han gör och tycker saker. Finanstidningen kallade en gång Bamse för en av Sveriges tio största opinionsbildare så det är klart att det är ett ansvar.

Hade Rune Andréasson varit nöjd med det här numret ni gjort åt Migrationsverket?

- Ja, det hade han, det kan jag lova.