Jobbade med förortsungdomar i flera år - "tror inte att det blivit värre"
NYHETER24 SYNAR MYTEN OM FÖRORTEN. Lugna Gatan lades ned i Göteborg efter att polisen avbrutit sitt samarbete. Den tidigare verksamhetsansvarige tror inte att våldet i förorten blivit värre men ger trots det en rejäl känga till polis och politiker.
I en utredning som gjorts på begäran av regeringen redovisar Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket bland annat siffror över antal anmälda brott till polisen de senaste tre åren.
Även dessa visar att brottsligheten faktiskt minskat, om än marginellt.
Den rapport som kommit efter utredningen är dock främst till för att se hur utvecklingen varit för antal brott som leder till åtal och till slut fällande dom.
GÖTEBORG. Den våldsamma förorten där unga kriminella begår grövre och grövre brott har blivit ett allt mer förekommande fenomen i bevakningen av kriminaliteten i Sverige. Sällan ifrågasätts bilden och det är lätt att få intrycket att samhället helt tappat kontrollen över stora områden.
Men vad stämmer egentligen? Har allt blivit värre eller handlar det om att problemen bara lyfts mer i dag?
I Göteborg avbröt polisen hösten 2009 sitt samarbete med Fryshusets annars hyllade initiativ Lugna Gatan, ett långsiktigt utbildnings- och integrationsprojekt. Då var David Camara verksamhetsansvarig. Han menar att bilden av att våldet trappats upp i förorterna de senaste åren är falsk.
– Jag tror inte att det blivit värre, säger han till Nyheter24 men påpekar liksom kriminologen Jerzy Sarnecki att specifikt gänguppgörelser blivit mer frekventa, eller åtminstone kommit upp till ytan.
"Vi motverkade gängen"
Genom Lugna Gatan var Camara med och arbetade bland annat mot att ungdomar hamnar i kriminella gäng. De använde sig av juniorgrupper som engagerade utsatta barn som kanske annars aldrig ens gick till skolan.
– Det är klart att om vi tar hand om de med störst problem förhindrar det att gängen värvar dem. Annars skulle de garanterat ha hamnat där. Juniorgrupperna motverkade gängen, säger han.
Polisen tog först en "time-out" från samarbetet med Lugna Gatan 2009 och anklagade vissa inom projektet att ha för starka kopplingar till kriminella. Kort därefter avbröts samarbetet helt. David Camara ser det som en självklarhet att en del av de som jobbade för dem också hade haft problem med ordningsmakten när de var yngre.
– Vilka är de bästa ambassadörerna för att jobba med ungdomar? De som haft samma problem som de unga riskerar att hamna i, säger han till Nyheter24.
"Jag har inte mycket till övers för polisen"
Så här två år efter att samarbetet sprack menar han att det märks av skillnader, framför allt i de skolor där han och kollegorna var ute och jobbade, till exempel i Angered och Bergsjön.
– Många av de skolorna har varit omskrivna de senaste året angående hot mot lärare och annat. Det existerade inte när vi var där, säger han.
David Camara är förbannad på styret i Göteborg och menar att de sågat av den naturliga länk som tidigare funnits mellan polis och ungdomar.
– När det gäller Göteborg så är det så här. Polisen styr, politikerna följer efter. Så fungerar det tyvärr. Och jag har inte mycket till övers för polisen längre, säger han.
