Veckans inne- och utelista
VECKA 46: Nyheter24 gräver i veckans nyhetsflöde och skiljer det briljanta från det mindre värdefulla.
Vad har vi pratat om i veckan? Vilka har stuckit ut? Vem har gjort bort sig? Vad var det egentligen som hände?
Varje vecka sammanfattar vi dagarna som passerat i nyhetsvärlden genom att lista fem personer eller företeelser som är inne och två som är hopplöst ute.
Att tala i termer av "inne" respektive "ute" är något som får fler än oss på redaktionen att minnas det förvirrade 90-talet. Men listningsmetoden står sig fortfarande stark i konkurrensen och det finns få bättre sätt att sammanfatta veckan på. Här är de allra viktigaste under vecka 46:
INNE
1. Flashback
Vi hatar Flashback. Det är en fruktansvärd plats. Men vi älskar också Flashback, för där finns en oerhörd massa märkliga människors kunskap och kompetens kanaliserad i olika former och forumtrådarnas spännvid och extrema nit imponerar. Nu har Flashback fått ett journalistpris av Sveriges Radio och vi tycker det känns rätt, det känns modernt. Dessutom förutspådde vi detta redan för ett år sedan (se svaret på "Vem bör vi hålla ett extra öga på?")
2. Ruben Östlund
Play, Ruben Östlunds nya film efter superduperrullen De Ofrivilliga, gick nyss upp på bio och efter att ha sett den finns nästan inga ord stora nog att beskriva Östlund. Han är ett geni i dess klassiska rätta bemärkelse och han gör filmer som både är roliga, ångestladdade och extremt viktiga. Dessutom är de unika. Ruben Östlund är utan konkurrens det bästa som tillkommit svensk film sedan Roy Andersson.
3. Idol-Moa
Moa har gjort något alldeles unikt i Idols historia även internationellt. Hon har framträtt med en egen låt i programmet, något som i princip går emot hela idén med Idol, där de ska formas genom covers för att komma ut som vinnare till producenter som applicerar färdiga låtar och idéer. För detta väntar ett kontraktskaos som mycket möjligt kan bli rätt stökigt och leda till att Moa känner sig lurad på pengar. Men vi hejar på Moa och konstaterar att hon är extremt inne just nu. Trea på innelistan till och med ju!
4. Shiamuslimer
De är ingen strömlinjeformad sekt som vill att alla judar dör en plågsam död, trots att Ulf Nilson får påst sådant, oemotsagd, i Expressen. Däremot är de mellan 150 och 200 miljoner extremt varierande människor med olika bakgrund, styrka i tro, intresse och vilja. Det vet de flesta. Men inte Ulf Nilson, förstås. Han är dock lyckligtvis inte representativ för svenska folket. Shiamuslilmer är därför inne. Ulf Nilson däremot. Ja, ni fattar?
Han har knappt spelat fotboll på flera år men tycks alltid sitta på något extremt lukrativt kontrakt i en klubb där han omtalas som "superstjärna" eller "legendar". Nu var det dock så länge sen vi hörde talas om honom att vi hade glömt att han fanns. Tack vare det lilla ordkriget med Zlatans bok i veckan insåg vi i alla fall att han fortfarande spelar fotboll, i Japan, och Ljungberg är mer inne än på länge. Nu längtar vi efter Magnus Hedmans bok, då kanske typ Tomas Antoneliusson kan bli hett mediastoff igen!
UTE
1. Teveeken
Ett gäng medelklassgubbar och medelklasstanter vill ha något att engagera sig i. Den arabiska våren, frivilligt Amnestyarbete eller ens internetslacktivism duger inte. I stället ska de, dessa uteslutande priviligerade "arga stockholmare", med sina egna kroppar som skydd se till att ett dött träd inte sågas ner. "Det berättar något om vår samtid" sa Jennie Östergren syrligt i Nyhetsmorgon på fredagen. Och hon har rätt. Det är ett mycket talande exempel på en sorts projicerat i stället för-engagemang vi tycker börjar känns rätt ute. Är det nåt som är mer provocerande än de som bara klagar och inget gör är det de som kämpar för det här trädet. Fäll det! säger vi.
2. Carema
Carema klarar något som få klarat förr - att ta plats på utelistan två veckor i rad. Det är en prestation. Men det handlar också om ett företag som kommit att bli den absoluta symbolen för misslyckandet vår äldrevårdssektor - den privata men också den offentliga - stått för. Vi kan inte låta våra äldre nekas sjukvård eller glömmas bort när de sitter med brutna höfter eller ligger i sina egna fekalier. Det är inte en fråga om rutiner och åtgärder och så vidare. Det är en fråga om att äldrevården, offentlig, privat eller mitt emellan, måste investera sig bort från möjligheten att göra så många och så allvarliga fel. Carema är ute. In med nåt nytt, nåt bättre.
