Drömmer du om att få resa till rymden? Nu startar tävlingen om 22 åtråvärda platser värda mer än 900 000 kronor styck. Juryordförande är fysikern Patrik Norqvist som berättar om vad han söker efter, hur kroppen påverkas i rymden och varför Christer Fuglesang jagade gula svävande droppar i rymdfarkosten.
STOCKHOLM. Klockan 20.47 den 9 december 2006 skrev astronauten Christer Fuglesang in sig i historieböckern som den första svensken i rymden.
År 2013 kan du som läser det här följa Fuglesangs fotspår och bli den andra svensken i rymden. En global tävling som arrangeras av Axe ska nämligen ta fram 22 personer från hela världen som får en plats till rymden. Deltävlingar hålls i 60 länder och de 75 bästa deltagarna skickas till "Kennedy space center" i Orlando för att kämpa om de 22 rymdplatserna – värda mer än 900 000 kronor styck.
I Sverige har folk redan börjat ansöka och en jury bestående av bland andra kändisfysikern Patrik Norqvist kommer gallra fram tolv finalister som tävlar om en plats på rymdcentret i Orlando.
– Om det blir en svensk som får åka upp eller inte beror på hur bra kandidat vi skickar. Kommer man till Florida har man nästan 30 procents chans att få åka upp i rymden. Men bara att få vara med om testerna på rymdcentret är en upplevelse i sig. Det är ett jävla äventyr, säger Norqvist till Nyheter24.
På Kennedy Space Center kommer deltagarna bland annat att få uppleva – eller uthärda – dessa tester:
- En parabolisk flygtur som simulerar viktlösheten i rymden
- Flyg i ett L-39 Albatross MK II-jetplan i två gånger ljudets hastighet
- En centrifug som simulerar samma extrema G-krafter som astronauter utsätts för vid landning
Sverigetesterna genomförs på Bosön i Stockholm men det är enligt Norqvist ännu inte fastställt exakt vilka tester Sveriges andra person måste bemästra för att ha en chans att få åka till rymden. Det är dock särskilt deltagarnas logiska tänkande, intelligens och fysik som sätts på prov.
– Det blir rymdlika tester. Något test är under vatten där man får dyka ner och skruva ihop saker. Sedan är det stresstester och mer fysiska moment, säger Norqvist
Vad måste man ha för att klara testerna?
– Man måste vara någorlunda frisk i alla fall. Det är krävande övningar och man måste vara i ett sådant tillstånd att man fixar dem. Åldergränsen är 18 år, men ska en pensionär söka bör det vara en väldigt vältränad pensionär.
Vad kommer du som juryordförande att leta efter?
– Dels finns det rena resultat, men jag vill hitta en person som brinner för det. Att personen verkligen har en dröm om att få åka upp i rymden och inte bara är där för att vinna en tävling, imponera och bli känd.
Är inte det här din dröm? Du borde ju tävla och inte sitta i juryn.
– Jo, det får man väl nästan säga. Jag har ju doktorerat i rymdfysik och alltid haft ett stort intresse. Men jag har från ganska ung ålder haft en nackskada som förhindrat mig från att till exempel försöka bli astronaut. Jag skulle nog klara rymdresan, men absolut inte testerna innan. Skulle jag bli erbjuden att göra en turistrymdresa hade jag nog fasiken tackat ja ändå.
Vad tror du kommer att vara det bästa med rymdresan?
– Alltså, upplevelsen att få vara tyngdlös en längre tid måste ju vara en dröm. Du kan leva på det hela livet. Man kan flyga omkring där inne och titta ner på jorden, det måste vara helt sanslöst. Du kan snurra omkring, hälla vatten i luften, det är som en lekstuga och bara – wow!
Resan anordnas av ett rymdturismföretaget "SpaceXC" och färden är över på knappt en timme. Flygningen startar från Curaçao i Västindien och planet åker sedan över tio mil upp varpå motorerna stängs av och det faller ner mot jorden i en extrem hastighet.
När planet sedan fallit igenom atmosfären startar piloterna planet och landar på en landningsbana. Det är just när motorerna stängs av och planet faller ner mot jorden som tyngdlösheten uppstår.
– 90 procent av svenskarna tror att man är tyngdlös i rymden för att det inte finns någon gravitation där. Men där Fuglesang och astronauterna rent allmänt varit är det ungefär 95 procent så mycket gravitation som här. Det är inte därför man är tyngdlös, det finns skitmycket tyngdkraft i rymden, säger Norqvist och fortsätter:
– Det är bara när du faller utan luftmotstånd som du kan bli tyngdlös. Om du skulle falla i ett plan och luftmotståndet bromsar upp dig så är du inte tyngdlös, men i rymden finns inget luftmotstånd. De som är tyngdlösa faller i en bana runt jorden och kan således befinna sig i ett fritt fall i flera år.
De 22 vinnarna får nöja sig med runt 40 minuter i rymden, men platserna kostar ändå 940 000 kronor styck.
– Det kanske inte är särskilt lång tid, men det är en jävla grej att ha på meritlistan. Det är inte många som kan säga 'jag och Christer Fuglesang är de enda svenskarna som varit i rymden'. Förutom den häftiga resan är det ju en jävla skrytgrej.
Här kan du se ett klipp om tävlingen: Andre svensk i rymden from K E L L Y A N D P L I N G on Vimeo.
