Utredning visar: Polisen gjorde fel vid broolyckan
Enligt uppgifter till SVT Nyheter finns det en rad tveksamheter kring polisens agerande i samband med dödsolyckan vid Hjulstabron 11 mars. Just nu utreds det om det poliserna gjort sig skyldiga till tjänstefel.
Hjulstabron är en 520 meter lång, öppningsbar vägbro på Riksväg 55 mellan Enköping och Strängnäs. När männen i bilen väl kört igenom bommarna hade de ingen chans att hinna stanna.
Efter att bilen kört ner i vattnet kallades dykare till platsen. Strax efter 01 på natten gick de ned för att söka efter personerna och fästa vajrar i bilen. Klockan 06 kunde bilen bärgas och personerna hittades omkomna.
STRÄNGNÄS/ENKÖPING. Två personer omkom efter att ha störtat ner från Hjulstabron 11 mars.
Nu pekar dokument från polisens interna utredning på att poliserna agerade fel i den biljakt som föranledde olyckan, enligt SVT Nyheter.
Polisjakten tog vid efter att två unga män – en 20-årig tvåbarnspappa och hans 21-åriga vän – tankat för 288 kronor utan att betala vid en Statoilmack i Uppsala strax före midnatt. En vild polisjakt inleddes efter de misstänkta tjuvarna som enligt polisen körde vårdslöst och i hög hastighet.
Vid 00.30-tiden såg polisen en chans att få stopp på personerna genom att öppna Hjulstabron mellan Enköping och Strängnäs.
Något som kom att bli ödesdigert.
Signalerade inte för hinder
Bron öppnades och bommarna fälldes ner i syfte att få stopp på flyktbilen. Men tjuvarna – som sannolikt inte upptäckte att bron var öppnad – valde att köra rakt igenom bommarna. Bilen flög ut över brokanten och personerna i bilen hittades senare döda.
Enligt uppgifter till SVT Nyheter använde poliserna den öppna bron som ett så kallat fast hinder. Men då krävs att man tydligt visar att vägen är blockerad och bland annat ska en polisbil med påslagna blåljus signalera för hindret. Något som inte har skett.
Kan röra sig om tjänstefel
I ett protokoll från den aktuella kvällen står det att en rapport om ett så kallat fast hinder ska upprättas. Något som heller aldrig har skett och det kan bedömas som tjänstefel.
– Eftersom det rör förundersökningens interna kärna om vad som har hänt och vilka åtgärder som man har vidtagit är jag förhindrad att kommentera, säger Per Halldén, chef för ordningsavdelningen vid Uppsalapolisen, till SVT Nyheter.
Varför lämnade staben ursprungligen uppgifter till Riksenheten för polismål om att fast hinder använts?
– Jag kan inte uttala mig om hur man använt bron. Jag kan bara bekräfta att vi skickar alla upprättade handlingar till utredarna. Vilka handlingar som finns vet jag inte eftersom jag inte har insyn i utredningen, säger Per Halldén till SVT Nyheter.
Den låga summan i samband med smitningen kan också bli avgörande i utredningen. Enligt lagen ska polisens metoder stå i proportion till det brott som har begåtts – i det här fallet ett brott som, på grund av sin låga summa à 288 kronor, klassas som snatteri.
Nyheter24:s Erik Carlsson: "Därför skulle polisen aldrig ha öppnat bron".
