Äpplen kan innehålla slemmig lössvätska
Citrusfrukter, äpplen och persikor – alla kan de vara behandlade med sekret från löss.
På livsmedelsverkets sajt finns det listor över så kallade E-nummer och andra godkända tillsatser.
Där står även att läsa hur det går till när en viss tillsats prövas och godkänns.
SVERIGE. De flesta frukter är naturligt glansiga, men vissa "vaxas" för att få den där perfekt skinande ytan.
Schellack är namnet på ett så kallat ytbehandlingsmedel som används för att göra frukt blankare samt göra så att den håller längre och bevarar fukten. Det går även under namnet E904 och är enligt Livsmedelsverket godkänt av EU.
Frukt vaxad med lössekret
Vad inte alla vet är att schellack är sekret som kommer från den indiska lacksköldslusen. Detta är något som oroat särskilt veganer då frukt som säljs i svenska livsmedelsbutiker kan ha "vaxats" med just schellack, alltså lössekret, för att se godare ut och hålla längre.
Då det inte finns någon särskild märkning går det inte heller att veta om det är just äpplet eller persikan du tänkt köpa som fått sig en lusbehandling.
– Jag har känt till det här sedan tidigare. Dock står det på internet om man googlar på vax på frukter att det är en myt, men kollar man på Livsmedelsverkets hemsida över godkända vaxer att använda på frukter stå står E904 listat där, säger David Appelgren från sidan Matfusket, som under tisdagen uppmärksammade användningen av vax på frukt i en Facebookvideo, till Nyheter24.
– Och om de använder det så är det ju inte veganvänligt, tillägger Appelgren.
Han menar att detta borde uppmärksammas så att fler får reda på det.
– Det borde uppmärksammas eller så borde det bara vara tillåtet med vax från växter, säger han.
Matfuskets video har setts över 100 000 gånger och delats av tusentals användare på Facebook.
"Vi måste utreda och kolla upp"
När Nyheter24 når Lena Sparring, kvalitetschef på Ica, känner hon inte till hur utbredd användningen är eller i vilket utsträckning Ica säljer lusvaxad frukt.
– Generellt sett försöker vi undvika extra vaxning av äpplena. De flesta frukterna tillverkar vax själva, sen kan det behövas vaxning för viss frukt som kommer från länder längre bort, exempelvis Sydamerika, säger Sparring och fortsätter:
– Men att veta exakt om det här E904 används måste vi utreda och kolla upp med våra underleverantörer för att se om och vilka som använder det. Men generellt undviker vi extravaxning och vår hållning är att undvika det, säger hon.
Men hur ser ni på om det här vaxet används på era produkter?
– Då är det någonting vi absolut får ta ställning till och se om det finns andra vaxer att använda. Sen kan man ju köpa ekologiska äpplen om man som kund vill vara säker, dem får man ju inte vaxa.
– Generellt försöker vi alltid lyssna på våra kunder och vad de önskar. Det är vårat grundtänkt, men självklart vi ska absolut kolla upp det här. Vi har ju leverantörer över hela världen så det är svårt att just nu säga exakt hur det ser ut men vi följer nu upp vilka som använder vaxning och vilket vax det rör sig om.
På Coop är man inte heller medveten om användingen av schellack på frukten som säljs i butikerna:
– Det är ingenting vi känner till och att jag ska ta reda på mer information om detta, säger måste tar Louise Stephan pressansvarig på Coop till Nyheter24.
