Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Ny rapport: Så mycket ökar hatbrotten

- 05/08/2015, 15:15
Demonstration mot främlingsfientlighet.

Demonstration mot främlingsfientlighet.

TT BILD

Rekordmånga polisanmälningar kom in i fjol.

En ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att 7 av 10 hatbrottsanmälningar från 2014 bedöms ha rasistiska eller främlingsfientliga motiv.

Av alla anmälningar från förra året innehöll 6 270 ett hatbrottsmotiv. Men Carina Djärv, ansvarig utredare på Brå, vet inte vad ökningen beror på.

– Det var två val och tillhörande debatt, och saker hände både i världen och i Sverige. Hatbrott har varit i fokus både i media och hos polisen. Det kan ha ökat allmänhetens och den enskilda polismannens medvetenhet om de här brotten, säger Djärv, till SVT.

Men trots att polisen har i uppdrag att uppmärksamma hatbrott så är graden uppklarade brott låg, endast fem procent av alla anmälda brott från 2013 uppklarades. Den låga siffran beror enligt Brå på att de olika typer av brott som ingår i hatbrottsstatistiken, exempelvis ofredande, ärekränkningar och klotter, har en generellt låg uppklarningsgrad.

Enligt Eva Sund, kommissarie på polisens utvecklingsavdelning måste rättsväsende och polisen lämna gamla tankesätt.

– Vi måste höja medvetenheten inom poliskåren om att vi måste leta efter det här motivet. Traditionellt så letar domstolar efter själva handlingen och uppsåtet, men motivet är inte jätteviktigt. Då faller det ofta bort i förundersökningen, säger hon till SVT.

Sund tror att även om anmälningarna ökar finns det ett stort mörkertal. Rapporten visar att 70 procent av anmälningarna gällande hatbrott hade rasistiska motiv och tio procent handlade motiven om offrets sexuella läggning.

Bland hatbrotten fanns också kategorier som islamofobi, antisemitism, kristofobi eller andra antireligiösa motiv.

– Det finns motsättningar mellan grupper i Europa. Ett hatbrott riktas inte bara mot individen utan en hel grupp av personer. I förlängningen är det ett hot mot demokratin och våra grundläggande fri- och rättigheter. Det glöms ofta bort, säger Sund.