Kritik om tama åtgärder mot religiösa friskolor

Regeringen kommer inte att lägga något förslag om ett stopp för nyetablering av konfessionella friskolor i nuläget, meddelade skolminister Lina Axelsson Kihlblom på en pressträff på fredagen.

I stället ska kontrollen skärpas och reglerna för att hålla konfessionella inslag borta från undervisningen förtydligas.

— Det är ju viktiga åtgärder men det är inte tillräckligt, särskilt inte om man ser till det som har skett på exempelvis Römosseskolan i Göteborg, säger Fredrik Malm, skolpolitisk talesperson för Liberalerna.

"Behöver skarpare kontroll"

Han anser att det förslag som nu ligger på bordet, där en hårdare granskning av friskolornas huvudmän och styrelser är ett av de bärande inslagen, borde ha varit mer långtgående med ett stopp för nyetableringar.

— Man behöver införa en skarpare kontroll, inte bara av ägare utan även av rektorer och skolchefer och man bör stoppa nya konfessionella skolor från att etablera sig i Sverige, säger Malm, som anser att det finns många exempel på skolor som bidrar till radikalisering och ökad segregering.

Kritik från SSU

Även Socialdemokraternas eget ungdomsförbund SSU är kritiskt.

"Det är hög tid att förbjuda religiösa friskolor. Skolan ska inte vara en plats för religiös inskolning och uppmuntra till religiös segregation. Varken kristna sekter, imamer eller aktieägare ska styra skolan", säger SSU-ordförande Lisa Nåbo, i en skriftlig kommentar till TT.

Socialdemokraterna vill ha ett förbud mot alla friskolor med religiös inriktning, men det finns det inte majoritet för i riksdagen, framhöll skolministern på pressträffen.

Nåbo anser att riksdagen bör få ta ställning i frågan.

"Godtycklig bedömning"

Hos Friskolornas riksförbund välkomnar man skärpta regler och kontroll. Däremot finns det en skepsis mot delar av det så kallade Demokrativillkoret, som bland annat ska göra det möjligt att väga in uttalanden på social medier i samband med en ägar- och ledningsprövning.

— Om man ska titta på vad någon har skrivit på sociala medier eller sagt i privata sammanhang utan att det finns en tydlig riskkoppling i förhållande till det man har sagt, då finns det risk för att det blir en ganska godtycklig bedömning, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

TT: Kan det inte finnas en poäng i att man utvidgar kontrollen för att kunna få med relevant information som man annars hade missat?

— I så fall tycker jag att man ska göra det för alla skolor och inte bara för friskolor. Inte minst eftersom en klar majoritet av alla elever går i kommunala skolor.