"Sexfilmer på nätet är en mänsklig rättighet"

Vad är det egentligen som reglerar över vad vi får lov att säga på nätet? Svaret på denna fråga är ju som vi vet, inget alls. På nätet har yttrandefriheten inga gränser, vilket både är positivt och negativt. 

På den positiva sidan hör att vem som helst som har tillgång till en dator och nätet kan få säga precis vad som helst. Till sin hjälp finns bland annat forumen. Internet har betytt mycket för att den lilla människans röst ska bli hörd, vilket är av enorm betydelse för just yttrandefriheten.

Men så kommer vi till det negativa: Näthat och mobbning. Priset man får betala för yttrandefrihet. Efter att ha tagit del av Lisa Linárd Pedersens historia under gårdagen har jag än mer insett problematiken med yttrandefriheten och anonyma forum.

Efter att Lisa felaktigt blivit anklagad för att ha medverkat i en sexvideo vändes hennes värld upp och ner. Men felet ligger inte i sexfilmen eller Lisas eventuella medverkan. Felet ligger i näthatet och uthängningen som följde. 

Låt oss nu säga att Lisa var den som hade sex i filmen, är det inte hennes självklara rätt att ha det? Folk ska väl kunna ha sex och hamna på video hur mycket de vill utan att bli uthängda på nätet?

Problemet ligger i den snevridna och destruktiva bild samhället har av kvinnor. Hon som ligger med 50 personer är en "hora", men han som gör detsamma är en "hingst".

Nu blev visserligen 20-åriga Jens Bergström även han uthängd, men verkligen inte i samma skala som Lisa. Bara detta är ett typiskt exempel som bekräftar trenden att kvinnor blir offer för något som män i samma situation kommer undan med.

Nu låter jag kanske som en typisk feminist, något jag själv inte håller med om. Men man behöver inte vara feminist för att tycka det är fel att kvinnor blir "horor", "slampor" och "luder" på nätet, samtidigt som männen i samma situation oftast kommer undan.

Dessvärre finns ingen lösning på problemet och det kommer att fortsätta. Frågan är bara när nästa stora, uppmärksammade näthat till följd av en sexfilm kommer inträffa. 

Det enda jag hoppas är att jag återigen får vara där för personen och ge den upprättelse, oavsett om personen medverkat eller ej i filmen. 

För DET spelar absolut ingen roll.