"Det är vårt fel att folk röstar efter plånboken"

"Här är vinnarna och förlorarna". "Så mycket tjänar du".

Ni har säkert sett dem, rubrikerna efter att finansminister Anders Borg (M) lämnade över regeringens budgetproposition på onsdagen. I själva artiklarna kunde man bland annat läsa exakt hur många kronor vissa grupper i samhället skulle få.

273 kronor extra i månaden om du tjänar 28 300 kronor, och så vidare. Oftast gestaltas artiklarna med en bild på en fet jävla sedelbunt, som här i Dagens Nyheter.

Men det handlar verkligen inte om ett medium som snårat in sig på den här typen av artiklar. Det är inte heller dagstidningarnas ekonomibilagor som ligger bakom journalistiken:

"Här är vinnarna i regeringens budget" - Sveriges Radio.

"Vinnare och förlorare i budgeten" - Dagens Nyheter.

"Så blir nya ekonomin i höstbudgeten" (artikelns innehåll listar vinnare och förlorare) - Expressen.

"De är budgetens vinnare och förlorare" - Aftonbladet.

"Budgeten: Löntagarna vinnare 2014" - Svenska Dagbladet.

"Vinnare och förlorare på budgeten" - SVT.

Sveriges sex största medier – exakt samma vinkling. De fick några hundra mer, de får ingenting. Som om en familjs hela ekonomi bara har att göra med hur mycket de betalar eller inte betalar i inkomstskatt.

Så vad är då problemet? Jo, andelen människor som röstar efter sin plånbok har ökat de senaste åren. Färre och färre röstar efter ideologi samtidigt som partierna tycks bli allt mindre ideologiska.

Det är en trend både i Sverige och i resten av Europa – se till exempel studien "Performance pressure: Patterns of partisanship and the economic vote".

Från och till beskrivs plånboksröstningen som ett problem. Ofta av de statsvetare vars kritik medierna gärna lyfter fram i den där mindre artikeln under plånboksjournalistiken. Och jag tycker de har rätt. 

Det är i ett politiskt landskap med en majoritet plånboksröstare som en fråga om RUT kan bli huvudämne i en tevedebatt. För det är bara där partierna skiljer sig åt. I stället för att diskutera skillnaderna som finns mellan de olika partierna skriver medierna om hur många kronor som skiljer sig mellan Socialdemokraterna och Moderaterna.

De senaste åren har de stora partierna tonat ned ideologiska skillnader – men framför allt har medierna inte ens orkat leta upp dem.

Det är den politiska journalistiken som de senaste åren bidragit till en ökad röstning efter plånbok. Om man skriver om politik som man skriver listan "de tjänar mest i ditt område" är det också det samhället man får.

Jag tror det är vårt fel att folk röstar efter plånboken.

Jag är åtminstone övertygad om att de där hundralapparna jag får mer i månaden 2014 inte är det enda intressanta förslaget i budgetpropositionen.