Alex Bengtsson: "Oväntat möte i en håla"
KRÖNIKA. Nyheter24:s Alex Bengtsson om att folk faktiskt förändras.
Alexander "Alex" Bengtsson föddes 1984 i Åsa i Hallands län. Har sedan 2002 arbetat på tidningen Expo och är numera även utbildningschef.
Han kan även titulera sig som författare och har skrivit boken Sverigedemokraterna har fel som även gavs ut av Expo år 2008.
Förutom Expo har han bland annat skrivit för Hallands Posten, Röd Press och Tidningen Broderskap.
Hösten 2011 släpper Bengtsson en ny bok och driver dessutom en antirasistisk projektledarutbildning på Vindelns folkhögskola.
Alex Bengtsson utsågs också till Årets folkbildare 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan.
Alex Bengtsson är krönikör och bloggare på Nyheter24. Du kan läsa hans blogg här.
- Du levererar än, säger han på bred östgötska.
Jag lyfter blicken från min Iphones touchscreen och framför står ett välbekant ansikte som jag inte haft framför mig på över åtta år sedan. Jag rycker till. Nu är jag förvisso i Östergötland men jag kunde inte föreställa mig att vi skulle träffas här. På en folkhögskola där eleverna pluggar musik, dans och teckning.
Det är onsdag förmiddag i januari. Jag är på en folkhögskola utanför Linköping och föreläser. Utgångspunkten är terrordåden i Norge förra året. Under pausen dricker elever, lärare och jag kaffe. Det är då han kliver fram till mig. Jag blir lika glad som jag blir förvånad. Vi var goda vänner i början av decenniet. Höll föreläsningar, skrev tal och utformade politiska strategier tillsammans i ett ungdomsförbund. Sedan valde vi båda andra vägar i livet.. Jag började jobba för Expo en runda och senare gick jag på sjön och arbetade som yrkesfiskare i något år. Han engagerade sig i Linköpings Hockeys klack och började jobba på ICA. Senaste gången vi hördes berättade han att han varit i Israel och förälskat sig i en tjej som skulle flytta med honom till Sverige. Nu berättar han för mig att läser på folkhögskolans konstlinje.
- Men vad fan gör du här? Du är ju hockeyhuligan!, utbrister jag i alla fall lite chockad över det oväntat.
- Du vet, människor förändras, svarar han.
Vi skrattar gott åt mina förutfattade meningar. Det är ju självklart att en hockeyfantast också kan intressera sig för konst. Likadant som en yrkesfiskare kan intressera sig för antirasism. Men tyvärr så är många av oss uppfostrade i en miljö där man kan ha ett intresse och där det handlar om att hitta en, bara en, identitet. Det finns ju till och med partier vars hela idé bygger på att förutsättningen för ett samhälle ska fungera är att vi framföralt identifierar oss med vår nationalitet. Problemet är bara att den sortens politik gör det omöjligt för människor att finna en samhörighet om deras nationella identitet inte överrensstämmer med varandra.
Hockeyfantasten som är östgöte och bosnier har enligt denna politik inget överens med hockeyfantasten som är östgöte och svensk. Detta synsätt på människan splittrar ett samhälle.
När jag lämnade Linköping så var glad över återseendet min gamla kompis. Vi bestämde att vi snart skulle ses igen. Men jag var också glad över insikten om att människor faktiskt förändras och förändringen handlar om våra identiteter.
