Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

"Kvinnors nya hysteridiagnos är att vara jobbiga"

- 08/03/2015, 16:47 -

Privat

skriver om hur lätt det är bli att en "jobbig tjej".

Denna text är en krönika med åsikter som är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Att vara hysterisk är något som bara tillskrivs kvinnor. Anledningen till detta ligger långt tillbaka i historien; begreppet myntades i antikens Grekland, och kommer av att man då trodde att det var livmodern som låg bakom det hysteriska beteendet – "hystera" betyder rätt och slätt livmoder på grekiska.

Och begreppet naglande sig fast i den vetenskapliga utvecklingen. Även om det i dag är en vedertagen sanning att kvinnlig hysteri inte är en grej, och att det definitivt inte har någonting med innehavet av en livmoder att göra, så är det fortfarande något som skaver. Lättnaden över att jag som kvinna inte längre riskerar att bli diagnosticerad som hysterisk, byts snabbt ut mot uppgivenhet:

För även om diagnosen är borta så är strukturen kvar. 

Varför tas annars mina och andra kvinnors känslomässiga reaktioner fortfarande inte på allvar? Varför viftas de bort med en djup suck och ett "sluta vara en sådan drama queen"?

Varför får vi "nej, det där stämmer inte, det är bara i ditt huvud" när vi försöker påtala problem?

Jag är så obeskrivligt trött på att ständigt känna mig i vägen, bara för att jag pratar. Att behöva ursäkta mig, att få min röst dränkt i grabbigt sorl. Att aldrig kunna vara den som smsar först, av rädsla av att vara "för på". Att oundvikligen stöta på allsköns härskartekniker bara för att jag höjer rösten.

Den nya hysteridiagnosen är att vara jobbig, helt enkelt. Och det krävs inte mycket för att bli en besvärlig kvinna. Säger jag i från, reser mig upp och pekar på vad som är fel – då är jag där. Eller kanske räcker upp handen ofta i skolan – man får vara försiktig, det är lätt att hamna i jobbig brud-träsket. 

Till exempel visar forskning visar att när män och kvinnor talar lika mycket i en grupp så uppfattas det ändå som att kvinnor har pratat mer än männen. Och att den klassiska känslosvallande kvinnan ständigt reproduceras i populärkulturen gör inte direkt saken bättre. Det smyger sig in i vårt medvetande; när en kvinna pratar är det med största sannolikhet en känslomässig överreaktion av kopiösa proportioner. 

Och hon ska veta sin plats. Studier visar att kvinnor ursäktar sig och uttrycker osäkerhet i högre grad när vi pratar. Verkar man för säker på sin sak, äntrar man ett manligt territorium och blir per automatik i vägen.

Nej – det handlar inte bara om mitt eget svaga självförtroende.

Och nej – lösningen är inte bara att kvinnor ska "lära sig att ta mer plats". Det här är en struktur som inte bara vi ska kämpa emot.