Ministrarnas pinsamt låga förtroende är ett demokratiproblem
HANNES BJERNHAGEN: En ny förtroendemätning från SVT/Novus släpptes för ett par dagar sedan. Och att ministrarna får så låga siffror är inget annat än ett fiasko.
Det var en lång och komplicerad process som till slut ledde till att Sverige kunde få ett styre förra hösten. Men åsikterna gick snabbt isär huruvida den nya regeringen verkligen hade stöd i valresultatet.
Nu har det hunnit gå drygt ett år sedan vallokalerna stängdes och i en ny undersökning från SVT/Novus fick folket möjlighet att tycka till om regeringens frontfigurer. Mätningen tog reda på i vilken utsträckning väljarna hade ganska stort eller mycket stort förtroende för ministrarna.
Resultatet? Ett hejdundrande underbetyg.
Djup förtroendekris
Stefan Löfven (S) tappade hela fem procentenheter jämfört med senaste mätningen. Statsministern är nu nere på ynka 29 procent. Detta betyder alltså att 71 procent av svenskarna inte ens har ganska stort förtroende för sin egen statsminister.
Bara för att verkligen tydliggöra vilket uselt facit det här är för en svensk regeringschef så hade Fredrik Reinfeldt stort eller mycket stort förtroende hos 72 procent av väljarna efter hans valseger 2010, enligt en mätning från Ipsos som gjordes då.
Nio år senare har Stefan Löfven lyckats få lika många emot sig.
Men det är inte bara statsministern som borde få sig en rejäl tankeställare efter mätningen. Flertalet andra viktiga ministrar får rent ut sagt usla förtroendesiffror. För att nämna tre välbekanta namn som ytterligare exempel:
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) får 27 procent, finansminister Magdalena Andersson (S) får 26 procent och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) får bedrövliga åtta procents förtroende hos väljarna. Samtliga backar jämfört med förra mätningen.
Novus vd Torbjörn Sjöström har kommenterat undersökningen med att det är "ovanligt med så många signifikanta nedgångar i samma mätning".
En mycket skadlig obalans
I Sverige har vi representativ demokrati. Genom allmänna val överlåter vi makten att styra landet till andra. Dessa ska sedan på heltid se till att medborgarnas olika viljor och intressen i så stor utsträckning som möjligt blir tillfredsställda.
Men när de politiker som styr har så här låga förtroendesiffror fungerar inte systemet särskilt bra. Själva modellen kräver ju att vi litar på dem som fattar besluten åt oss. Annars är det ju ingen vits.
Ordet demokrati står för folkstyre eller folkmakt. Men hur mycket av den varan finns kvar om över 70 procent av väljarna helt har tappat förtroendet för den mäktigaste politikern i landet?
Det är inte otillåtet att få så många emot sig som statsminister. Men det skapar en mycket skadlig obalans mellan väljarna och makten. Och man kommer inte att bli särskilt långlivad som makthavare. För det är alltid väljarna som får sista ordet.
