Att en bil ser fräsch ut på parkeringen behöver inte betyda att allt är som det ska.
Den som ska köpa en begagnad bil har nämligen mer att kolla än lack, däck och servicebok. Transportstyrelsen är tydlig med att köparen själv har ansvar att kontrollera bilens bakgrund före affären – bland annat om bilen har skulder, är besiktad och om den är påställd eller avställd.
Klicka här för att följa oss på GoogleDet här kan låta som detaljer, men det kan få stora följder.
Transportstyrelsen varnar för att obetalda fordonsrelaterade skulder kan ställa till det även för den nya ägaren. Myndigheten skriver att Kronofogden i vissa fall kan ta fordonet i anspråk, trots att skulden hör till den tidigare ägaren. Ett fordon kan också ha användningsförbud, vilket innebär att det inte får användas alls.
Samtidigt finns det flera tecken på bilen som köpare faktiskt kan kontrollera själv innan köpet.
Checklistan - titta efter detta
I Bilprovningens checklista för bilköp står bland annat att man...
- Bör prova all elektrisk utrustning.
- Kontrollera att inga varningslampor lyser när motorn är igång.
- Titta efter vätskeläckage.
- Kontrollera belysningen.
- Provköra bilen så länge att motorn blir riktigt varm.
- Bilprovningen rekommenderar också att man lyssnar efter konstiga ljud och tittar på avgaserna efter provkörningen, eftersom avvikande rök kan vara tecken på allvarliga motorfel.
Och just varningslampor är något som många köpare gör klokt i att ta på allvar.
Bilprovningen skriver att lampor som motorlampan, ABS-lampan, airbaglampan och bromssystemets varningslampa inte får lysa vid besiktning. Om de gör det kan bilen få anmärkning eller i vissa fall körförbud tills felet är åtgärdat.
Se upp för dessa dolda fel
Det finns också fel som inte alltid syns direkt.
Bilprovningen uppger att deras E-kontroll kan visa felkoder i bilens elektroniska system innan varningslampor ens har tänts. Kontrollen omfattar bland annat bromssystem, krockskydd, motorstyrning, växellåda och instrument, och kostar 99 kronor i samband med besiktning eller 199 kronor som separat tjänst.
Det är just den typen av kontroll som kan vara värd att göra om man vill slippa obehagliga överraskningar efter köpet.
Har du ångerrätt? Så vet du
En annan viktig fråga är vem du köper bilen av. Konsumentverket skriver att du har tre års reklamationsrätt om du köper bilen av en bilhandlare – och det gäller även begagnade bilar. Köper du däremot av en privatperson gäller inte konsumentköplagen på samma sätt.
Konsumentverket påpekar också att så kallade förmedlingsköp fortfarande kan omfattas av konsumentköplagen om det är företaget som säljer bilen till dig.
Det finns dessutom ett läge där du kan ha ångerrätt.
Om du som privatperson köper bilen av ett företag helt på distans – till exempel via nätet eller telefon – kan köpet omfattas av distansavtalslagen. Konsumentverket skriver att du då generellt har 14 dagars ångerrätt. Men den gäller inte när du köper av en privatperson, eller om köpet sker på plats hos företaget.
Men M Sverige lyfter samtidigt fram att serviceboken är en värdehandling, och att serviceprotokollet från verkstaden bör innehålla uppgifter om både servicepunkter och eventuella tekniska brister. Det kan alltså vara smart att inte nöja sig med att serviceboken “finns” – utan faktiskt läsa vad som står i den.
Tydliga uppmaningen: Kontrollera skulderna
För den som vill minska risken för en dyr bilsmäll är bilden därför ganska tydlig: kontrollera skulderna, läs historiken, provkör ordentligt, reagera på varningslampor och kolla vem som faktiskt står bakom försäljningen.
Det är kanske inte det roligaste med ett bilköp – men det kan vara det som räddar plånboken.
