Kriminalvården
Är du för eller emot högre straff? - Foto: Per Danielsson /TT/ och Tomas Oneborg/SvD/TT/

Valet 2022: Argument för och emot högre straff

Sveriges riksdagspartier ställer sig olika i frågan om att införa högre straff i det svenska rättssystemet. Men vilka är argumenten för och emot hårdare straff? Nyheter24 har listat några nedan.


Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt Prenumerera
X

Gillar du artikeln?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.

Välj nyhetsbrev

Slopande av straffrabatter, högre straff och inskränkningar av villkorlig frigivning är frågor som riksdagspartierna har tagit ställning till inför valet 2022. Men partiernas åsikter delar sig, precis som hos många medborgare i vårt avlånga land. 

Nedan listar Nyheter24 några olika argument som finns för och emot högre straff. 

Följande argument behöver inte representera Nyheter24:s ställning eller journalistens egna åsikter. 

Vilka är argumenten för högre straff?

Nyheter24 har pratat med Bo Wennström, professor emeritus i rättsvetenskap, med ämnet allmän rättslära som specialitet, på Uppsala universitet.

Argument 1:

Ett argument för högre straff är att det skulle skapa större rättvisa gentemot brottsoffret, och att samhället markerar mot brottslighet. 

– Jag tror att en rätt så enkel sak som att känna, och förstå, att när man själv eller någon närstående har drabbats av någonting brottsligt så kan det vara relativt stötande om man snabbt stöter in i sin gärningsman i ett litet samhälle, på mataffären eller på andra ställen. Att man märker att det här lidandet som jag eller mina närstående fick utså, det betydde ingenting helt enkelt, säger Bo Wennström. 

Sverige är unikt i världen när det kommer till straffreducering. Vid upprepad brottslighet kan effekten bli att gärningspersonen bara döms för ett eller ett fåtal av alla brott den begått. 

– Det kan skapa känslan av "att mitt brott räknas inte". Det hör man rätt så ofta, att utsatta upplever att “mitt brott kom inte upp över huvud taget, det fanns bara med där i mängden”. Det är ju väldigt tokigt när det gäller grova brott, menar Wennström.

Argument 2: 

Att högre straff skulle skydda samhället från förövare och gärningspersoner, är ett annat argument. Av de som avslutat ett längre straff från två år och uppåt återfaller 25 procent i brott, enligt Kriminalvården. 

Med dagens strafflängder hinner inte alla heller rehabiliteras. På Kriminalvårdens hemsida står det: 

“Kriminalvården vill ge alla klienter möjlighet att delta i ett behandlingsprogram. Det finns dock tillfällen då det inte är möjligt att erbjuda en plats, även om klienten är motiverad. Till exempel kan straffet vara för kort för att personen ska hinna delta i ett program.”

– Det är sant, de korta straffen ställer till det och det är ett bekymmer. Korta straff innebär ju också att man inte kan delta i några djupare program, kommenterar Bo Wennström och lägger till:

– Förut hade vi något som hette internering i Sverige fram till 1981. Då kunde man bestämma att den här personen är så pass farlig att den får stanna kvar tills dess att den inte är farlig längre. Det är många politiska partier som vill lyfta upp det, att den möjligheten måste finnas.

Argument 3: 

Höga straff kan vara effektivt om man riktar in sig på ett visst grovt brott som är samhällsfarligt, menar Bo Wennström. 

– Det är just det att man höjer för sånt som skadar både medborgare och samhället, och riktat mot den grupp som står för brottsligheten, då får man en effekt där som är viktig. Tidigare hade vi väldigt mycket rån av värdetransporter. När man låste in de flesta som rånade värdetransporter, så upphörde värdetransportrånen på något magiskt sätt. Det är det här tankesättet man kan applicera på många typer av svår brottslighet.

Inkapacitering innebär att man oskadliggör den kriminella genom att frånta personen möjligheten att begå brott, genom att exempelvis sitta i fängelse. 

– Differentieringstanken innebär att man inte är inriktad på brottsligheten i stora termer, utan att man inriktar sig på problemen och på de individer och de miljöer som är farliga helt enkelt. Det innebär inte att alla unga som håller på med brott ska regleras jättestarkt och sättas i fängelseliknande förhållanden, avslutar Bo Wennström.

Låga straff för unga kan även vara en orsak till att unga rekryteras in i brottslighet.

– Att ha enorma straffrabatter för ungdomar när det gäller den typen av brottslighet lockar de äldre kriminella att rekrytera ungdomar. Det är en farlig väg, säger chefsåklagare Lise Tamm vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet till Svenska Dagbladet

Norrtäljeanstalten, rastgården Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT/

Vilka är argumenten mot högre straff?

Nyheter24 har pratat med Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi, och verksam vid Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. 

Argument 1:

Henrik Tham menar på att högre straff inte resulterar i mindre brottslighet. 

– Det övergripande svaret på frågan om straffen ger mindre brottslighet är nej, säger han.

Vidare förklarar han att USA är ett tydligt exempel på att höga straff inte resulterar i mindre brottslighet.

– På samlingsnivå så är det inte straffen som bestämmer brottsnivåerna historiskt, eller när man jämför med andra länder, säger Tham. 

Argument 2:

Ett argument mot högre straff är att det är långt ifrån alla som sitter inne som återfaller in i en kriminell livsstil, och att det är svårt att avgöra vilka som riskerar att falla tillbaka, och vilka som kan anpassa sig till samhället igen. 

– Oskadliggörande inkapacitering innebär att så länge de sitter inne, så begår de inte brott ute. Och där finns det då problem, säger Henrik Tham och fortsätter:

– Om jag tar mord och dråp. Sannolikheten att vilken person som helst kommer att göra sig skyldig till dödligt våld ligger på ungefär en på tusen. Tar man någon som redan har gjort sig skyldig till mord eller dråp, som vi då rimligen vill förhindra att han gör det igen, ja då ligger sannolikheten på säg två till tre procent.

– Det är ju då väldigt mycket högre än för allmänheten, men fortfarande kommer 97 till 98 procent inte att återfalla i detta brott. Ska man då låta alla som har dömts för dödligt våld sitta till de dör eller hur ska man göra? Den tanken är viktig. Det är förfärligt med personer som går ut och begår allvarliga brott igen, men många gör inte det, förklarar Tham vidare.

Argument 3: 

Henrik Tham menar att forskning visar att det finns några fall där brottsoffer velat att deras gärningsman ska ha högre straff, men också fall där de inte tycker det. 

– Brottsoffer vill ha rättvisa, att staten ska visa att de står på brottsoffrets sida. Och sedan är ju frågan om hur polisen och media lägger upp det, att du måste ha högre straff för att bli mer tillfredsställd. Ja, då påverkas man kanske av det, säger han och fortsätter avslutningsvis: 

– Men vid närmare undersökningar om man jämför med USA, så skiljer de sig från Västeuropa genom att de har väldigt mycket längre straff, samtidigt vill de ha ännu mer straff. Amerikaner är mer straffinriktade än västeuropéer. Slutsatsen man då kan dra är att man inte har tillfredsställt någon strafflust vare sig hos allmänheten eller hos brottsoffer på dessa sätt.

Kriminalpolitiska artiklar om ämnet finns att läsa här. 

/
Är du för högre straff?
Tack för din röst!