Sverige kan få en helt ny underrättelsemyndighet redan nästa år.
I en ny promemoria föreslås att Myndigheten för utrikes underrättelser ska kunna starta sin verksamhet den 1 januari 2027. Det skulle innebära att delar av dagens underrättelsearbete flyttas från Försvarsmakten och Must till en ny, civil myndighet.
Klicka här för att följa oss på GoogleNy underrättelsemyndighet i Sverige – det här föreslås
I promemorian står det att den nya myndigheten ska få i uppgift att bedriva civil utrikesunderrättelsetjänst. Tanken är att den ska ge stöd till svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och i övrigt kartlägga yttre hot mot Sverige.
Det innebär i praktiken att myndigheten ska arbeta med att samla in, bearbeta, analysera och lämna vidare underrättelser om utländska förhållanden. En stor del av det som i dag ligger inom Musts uppdrag på det här området föreslås alltså flyttas över till den nya myndigheten.
Därför vill regeringen skapa en ny myndighet
Bakgrunden är att regeringen vill anpassa Sveriges underrättelsearbete till ett mer osäkert omvärldsläge. Carl Bildt, som ledde underrättelseutredningen, beskrev behovet så här:
– Vi lever i en mycket osäker värld, där vi dessutom fruktar att det kan bli ännu mer besvärligt om vi tittar några år framåt. Så vi behöver en tydlig ambitionshöjning, en förmågehöjning, säger Bildt till SVT.
Bakgrunden är alltså ett skärpt säkerhetspolitiskt läge, en mer komplex hotbild, snabb teknikutveckling och Sveriges medlemskap i Nato. Regeringen vill därför göra svensk underrättelseverksamhet mer specialiserad, men samtidigt mer samordnad.
Vad ska Myndigheten för utrikes underrättelser göra?
Enligt promemorian ska den nya myndigheten ta över flera uppgifter och förmågor från Must. Det gäller bland annat arbete med säkerhetspolitiska frågor, samarbeten med motsvarande underrättelsetjänster i andra länder, viss inhämtning för nationella behov och inhämtning via öppna och kommersiellt tillgängliga källor.
Den nya myndigheten ska också utveckla en mer kvalificerad förmåga att samla in information från öppna och kommersiellt tillgängliga källor. Det handlar alltså inte bara om att flytta över gammal verksamhet, utan också om att bygga upp nya delar i underrättelsearbetet.
Vad händer med Must?
Must försvinner inte. Men delar av det nuvarande uppdraget inom utrikes underrättelseverksamhet och delar av omvärldsbevakningen föreslås flyttas till den nya myndigheten.
Med andra ord handlar det inte om att Sverige får “mer” underrättelseverksamhet från noll, utan snarare om att den delas upp på ett nytt sätt. Tanken verkar vara att göra rollerna tydligare: en militär del inom Försvarsmakten och en civil del i en egen myndighet.
Nya lagar kan krävas innan myndigheten startar
För att den nya myndigheten ska kunna börja arbeta krävs också nya regler. I promemorian föreslås två nya författningar och flera andra lagändringar. Bland annat behövs en ny lag och förordning om hur myndigheten ska få behandla personuppgifter.
Samtidigt är utgångspunkten att den nya myndigheten i stort ska omfattas av samma regelverk som i dag gäller för den del av underrättelseverksamheten som bedrivs av Must. Det betyder att mycket av grunden ska vara densamma, även om verksamheten flyttas till en ny myndighet.
När kan Sveriges nya underrättelsemyndighet börja gälla?
Det som redan nu står klart är att regeringen vill rita om en del av Sveriges underrättelsekarta. Och om förslaget blir verklighet kan 2027 bli året då Sverige får en helt ny myndighet för att hålla koll på hot utanför landets gränser.
