Sverige kan få tuffare regler för personer som saknar rätt att stanna i landet.
I ett nytt förslag vill regeringen ge myndigheter fler verktyg för att hitta personer som vistas i Sverige utan tillstånd – och för att få fler att lämna landet.
Klicka här för att följa oss på GoogleSå vill regeringen öka återvändandet och minska skuggsamhället
Regeringen uppger att återvändandet har ökat med över 60 procent sedan maktskiftet. Samtidigt uppskattar man att över 100 000 människor kan befinna sig i det så kallade skuggsamhället.
I regeringens pressmeddelande beskrivs skuggsamhället som en miljö där människor riskerar att utnyttjas, samtidigt som personer som begår brott eller bedöms kunna utgöra ett säkerhetshot kan hålla sig undan.
– Det växande skuggsamhället har under lång tid varit en stark bidragande faktor till såväl gängkriminalitetens som utanförskapets tillväxt. Även det försämrade omvärldsläget är en aspekt som ställer högre krav på oss som samhälle att säkerställa att olämpliga personer inte vistas inom landets gränser, säger Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, i ett pressmeddelande.
Enligt regeringen ska ändringarna både minska skuggsamhället och göra det lättare att verkställa av- och utvisningsbeslut.
Det här vill regeringen ändra för personer utan rätt att vistas i Sverige
Det största handlar om att fler myndigheter ska kunna lämna uppgifter till Polismyndigheten när det finns anledning att tro att en person inte har rätt att vistas i Sverige. Det gäller bland annat Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Myndigheter kan också få fler verktyg för att ta reda på vem en person är. Ett av förslagen är att mobilen ska kunna tas i beslag och undersökas om den kan innehålla uppgifter om personens identitet. Regeringen vill också använda fingeravtryck och fotografier i fler fall än i dag.
– En utökad användning av biometri stärker möjligheterna att fastställa identitet i utlänningsärenden och motverka identitetsmissbruk. Det bidrar till en mer effektiv, rättssäker och ordnad process, samtidigt som det förbättrar förutsättningarna för ett fungerande återvändandearbete, säger Patrik Karlson, migrationspolitisk talesperson för Liberalerna, i ett pressmeddelande.
Kritik mot regeringens förslag om inre utlänningskontroller och informationsutbyte
Förslaget har redan mött kritik från flera människorätts- och asylorganisationer.
Civil Rights Defenders, Asylrättscentrum och Institutet för mänskliga rättigheter varnar bland annat för ökad risk för integritetskränkningar, etnisk profilering och minskat förtroende för myndigheter.
"Institutet avstyrker förslaget om utökat informationsutbyte mellan myndigheter i sin helhet. Utökat informationsutbyte riskerar att leda till att vissa rättigheter de facto inte uppfylls, så som rätten till hälsa och rätten till utbildning. Vidare riskerar förslaget att kränka rätten till skydd för den personliga integriteten och rätten till privatliv", skriver Institutet för mänskliga rättigheter i ett pressmeddelande.
Då kan de nya lagändringarna om återvändande börja gälla 2026
Regeringen vill att lagändringarna ska börja gälla den 13 juli 2026.
Detta innebär förslaget
- Polisen ska lättare kunna göra inre utlänningskontroller.
- Polisen ska få använda observationer, underrättelser och information om platser, branscher och riskprofiler när de bedömer om en kontroll ska göras.
- Myndigheter ska få fler verktyg för att fastställa identitet, bland annat möjlighet att ta hand om och söka igenom mobiltelefoner.
- Flera myndigheter ska i vissa fall lämna uppgifter till polisen om personer som misstänks sakna rätt att vistas i Sverige.
- Hälso- och sjukvården, skolan, socialtjänsten och bibliotek ska inte omfattas.
- Fingeravtryck och fotografier ska få användas i fler utlänningsärenden än i dag.
- Säkerhetspolisen ska få direktåtkomst till Migrationsverkets biometriregister.
- Om förslaget går igenom föreslås lagändringarna börja gälla den 13 juli 2026.
Källa: Regeringskansliet.
