Regeringen har tagit emot Valsedelskommitténs delbetänkande med flera förslag om hur valsystemet ska ändras.
Bland annat vill kommittén minska antalet valsedlar, ge valadministrationen ensam ansvar för distributionen och införa nya krav på partier som vill ha egna kandidatvalsedlar i vallokalen.
Förslaget är ännu inte beslutat. Men om det går igenom ska de nya reglerna börja gälla den 1 juli 2027 och användas första gången inför och vid Europaparlamentsvalet 2029.
Därför föreslås en ny vallag i Sverige
Enligt Valsedelskommittén har dagens system blivit för krångligt.
Vid valen till riksdagen, regionerna och kommunerna 2022 trycktes hela 710 miljoner valsedlar. Men bara omkring tre procent användes faktiskt i valen. I vissa valsedelställ kan det dessutom finnas runt 100 olika valsedlar, vilket enligt kommittén kan göra det svårare för väljare att hitta rätt.
“Till valen till riksdagen, region- och kommunfullmäktige 2022 trycktes 710 miljoner valsedlar varav cirka 3 procent användes i själva valen. Det är inte rimligt. Antalet valsedlar måste minska.” skriver kommittén i betänkandet.
Tanken är att färre valsedlar ska göra valet enklare för dig som röstar, men också minska risken för oordning, saknade valsedlar och köer i vallokalen.
Så påverkar nya vallagen dig i vallokalen
Den största förändringen för väljare är att det kan bli betydligt färre valsedlar att välja mellan.
I dag finns det olika typer av valsedlar: bland annat partivalsedlar, kandidatvalsedlar och blanka valsedlar. Kommittén vill ta bort de så kallade partivalsedlarna, alltså valsedlar med bara parti- och valbeteckning, utan kandidatnamn.
I stället ska det bara finnas två typer:
- Kandidatvalsedlar, där parti och kandidater står med.
- Blanka valsedlar, där väljaren själv kan skriva partiets namn.
Det betyder att du i många fall fortfarande kommer att kunna ta en färdig valsedel. Men om partiet du vill rösta på inte uppfyller kraven för att få kandidatvalsedlar i lokalen kan du behöva använda en blank valsedel och skriva partiets namn själv.
Vem ansvarar för valsedlarna om nya vallagen införs?
En annan stor förändring gäller ansvaret. I dag delas ansvaret för valsedlarna mellan partierna och valadministrationen. Partier ansvarar i stor utsträckning själva för att sprida sina kandidatvalsedlar.
Det vill kommittén ändra på. Förslaget innebär att valadministrationen ska ta över hela ansvaret för distributionen och för att väljare har tillgång till samtliga valsedlar som ska finnas i vallokalen.
Nya vallagen: Nya krav för små partier
Förslaget kan också få stor betydelse för mindre partier.
Ett parti ska enligt kommittén få ha kandidatvalsedlar i riksdagsval eller EU-val om partiet fått mer än en procent av rösterna i det senaste valet, eller om partiet kan visa stöd från minst 10 000 röstberättigade.
I kommun- och regionval föreslås kraven bero på hur stor kommunen eller regionen är. Där kan det krävas allt från 25 till 2 000 stödförklaringar från röstberättigade personer.
Stödet ska kunna lämnas digitalt, exempelvis med Bank-id eller liknande, men också på papper. Valmyndigheten föreslås få ansvar för systemet.
Kan du rösta på små partier med den nya vallagen?
Ja.
Även partier som inte uppfyller kraven för kandidatvalsedlar ska kunna delta i valet, om de har anmält sig. Skillnaden är att de inte får egna tryckta kandidatvalsedlar i vallokalen.
Som väljare får du då använda en blank valsedel och skriva partiets namn. Du kan också skriva ett kandidatnamn, om du vill personrösta.
Så påverkar nya vallagen dig som röstar utomlands
För väljare utomlands kan förändringen bli extra tydlig.
Kommittén föreslår att endast blanka valsedlar ska användas vid röstning på utlandsmyndigheter. Vid val till riksdag, region och kommun skulle utlandsmyndigheterna då behöva tillhandahålla tre valsedlar, jämfört med 27–30 i dagens system. Vid EU-val skulle det handla om en valsedel, i stället för cirka 9–11.
Det kan alltså innebära att du som röstar utomlands i högre grad måste skriva partiets namn själv.
Nya vallagen: nya regler för kandidater i kommun- och regionval
Delbetänkandet innehåller också förslag om kandidater i kommun- och regionval.
En kandidat ska bara kunna samtycka till att kandidera i en region och en kommun. Syftet är bland annat att minska risken för att personer står på valsedlar i val där de egentligen inte är valbara.
Kommittén pekar också på att dagens regler om retroaktiv folkbokföring kan användas på ett sätt som riskerar att skada förtroendet för valsystemet.
Gäller nya vallagen i valet 2026 eller först 2029?
Kommittén konstaterar att förslagen inte hinner träda i kraft inför de allmänna valen 2026.
Om riksdagen går vidare med förslagen ska ändringarna börja gälla den 1 juli 2027 och användas första gången vid Europaparlamentsvalet 2029.
Det här ändras om den nya vallagen införs 2027
Om förslaget blir verklighet:
- Det blir färre valsedlar i vallokalerna.
- Partivalsedlar utan kandidatnamn tas bort.
- Valadministrationen får ansvar för alla valsedlar.
- Mindre partier kan behöva samla stödförklaringar för att få kandidatvalsedlar.
- Du kan fortfarande rösta på partier utan egna valsedlar – men då med blank valsedel.
- Reglerna föreslås börja gälla 1 juli 2027.
- Första valet som påverkas blir EU-valet 2029.
Källa: Regeringen.
