Äldreomsorgen har redan svårt att hitta personal. Samtidigt införs språkkrav från den 1 juli.
Nu svarar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje på risken att kraven gör bemanningen ännu svårare.
– Vi höjer inte statusen på detta livsviktiga yrke genom att sänka kraven, säger hon till Nyheter24.
Språkkrav införs i äldreomsorgen
Från den 1 juli 2026 införs språkkrav i äldreomsorgen. Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag, som innebär att den som bedriver äldreomsorg ska arbeta för att personalen har relevanta kunskaper i svenska.
Enligt regeringens proposition handlar det om att stärka språkkunskaperna hos personal som genomför omsorgsinsatser för äldre.
Kan äldreomsorgen tappa personal?
Anna Tenje säger att hon är medveten om att äldreomsorgen har svårt att rekrytera.
Men hon tycker inte att lösningen är att sänka kraven.
– Vi höjer inte statusen på detta livsviktiga yrke genom att sänka kraven, tvärtom. Att arbeta inom äldreomsorgen är ett av våra viktigaste yrken i vår gemensamma välfärd. Då måste vi sätta höga krav för att höja statusen på yrket, säger hon till Nyheter24.
Enligt ministern är språkkravet en del av ett större arbete för att göra yrket mer attraktivt.
– Språkkravet är en del i det arbetet men det handlar även om möjlighet till kompetensutveckling, förbättra arbetsmiljön och stärka äldres valfrihet, säger Anna Tenje.
Ministern: Ska inte slå ut erfarna medarbetare
En central fråga är vad som händer med den som redan arbetar i äldreomsorgen, men inte når upp till de nya kraven.
Enligt Anna Tenje ska arbetsgivaren ta ansvar för att stötta medarbetaren.
– Om man inte redan idag uppfyller kraven om språkkravet är det arbetsgivarens uppgift att tillsammans med medarbetarna ta fram en plan för att nå tillräckliga kunskaper genom språkstödjande insatser på arbetsplatsen, rena språkkurser eller kombinerande utbildningar, säger hon.
Hon menar också att arbetet måste följas upp.
– Progressionen bör sedan mätas och följas upp, säger Anna Tenje.
Därför vill regeringen ändå höja kraven
Regeringen har beskrivit språkkravet som ett sätt att stärka kvaliteten och patientsäkerheten i äldreomsorgen.
Anna Tenje menar att frågan i grunden handlar om trygghet för äldre.
– För äldre måste kunna förstå och göra sig förstådda, kan man inte det blir konsekvensen givetvis att man inte kan känna sig trygg eller påverka sin egen livssituation, säger hon.
Hon lyfter också fram att språket är viktigt när det gäller mediciner och dokumentation.
– Trygghet att kommunicera med personalen, men också trygghet i den medicinska säkerheten. Att medicinering går rätt till och att dokumentationen blir rätt. Den delen handlar bokstavligen om liv och död, säger Anna Tenje.
Arbetsgivare ska ta fram en plan
Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram stöd till kommuner och verksamheter i arbetet med att stärka svenskan hos personal i äldreomsorgen.
Anna Tenje säger att hon under sina besök i landet har sett flera exempel där kommuner arbetat aktivt med språkstöd.
Enligt henne har det fungerat bäst när frågan tagits på allvar högt upp i organisationen.
– I de kommuner där man verkligen lyckats har man fattat beslut om språkkrav på högsta politisk nivå och där man tagit och givit ett tydligt mandat till medarbetare som jobbar med språkstödjande insatser, säger hon.
Från bestraffning till satsning
För att kravet inte ska uppfattas som ett hot mot personalen krävs rätt arbetssätt, menar ministern.
Hon säger att framgångsrika kommuner har lyckats ändra synen på språkstöd.
– Där har man också lyckats vända på synen från bestraffning till satsning för dem som behöver extra hjälp och stöd med svenska, säger Anna Tenje.
Samtidigt står konflikten kvar: äldreomsorgen behöver personal, men regeringen vill inte sänka kraven.
För Anna Tenje är slutsatsen tydlig.
– Att arbeta inom äldreomsorgen är ett av våra viktigaste yrken i vår gemensamma välfärd. Då måste vi sätta höga krav för att höja statusen på yrket, säger hon.
Det här innebär språkkravet
- Språkkravet börjar gälla den 1 juli 2026.
- Det gäller inom äldreomsorgen.
- Verksamheter ska arbeta för att personalen har relevanta kunskaper i svenska.
- Regeringen får meddela föreskrifter om vilken kunskapsnivå som ska gälla.
- Syftet är att stärka kvaliteten, tryggheten och patientsäkerheten i äldreomsorgen.
Källa: Riksdagen.
