Elektronisk röstning - ett hot mot privatlivet?
I valet 2018 kan det bli aktuellt att testa elektronisk röstning. Men i skuggan av hoppet om att få upp valdeltagandet finns en oro över att valhemligheten rubbas. "Teknik är bra, men inte till allt", säger Piratpartiledaren Anna Troberg.
Något som också diskuterats är att ha ett datoriserat system i vallokalerna i stället för dagens valsedlar. En sådan lösning skulle Anna Troberg och Piratpartiet välkomna - om den görs på rätt sätt. Det kan bli svårare att kontrollräkna, men det skulle göra så att småpartier slipper stå för dyra kostnader för att få trycka upp sina valsedlar.
STOCKHOLM. Snart kan svenskarna få rösta elektroniskt. Så kallad e-röstning har redan införts på försök i Finland och Norge. 2018 kan det vara dags för svensk del. Men farhågorna hopar sig.
– Teknik är bra, men inte till allt. Vi är oroade över att valhemligheten riskeras, säger Piratpartiets ledare Anna Troberg till Nyheter24.
Risk för hackare
Framför allt kan det handla om att exempelvis familjemedlemmar kan påverka på ett annat sätt och att man aldrig kan veta vem som faktiskt tryckt på knappen på datorn där hemma. Dessutom finns alltid risken för hackare.
– Det går inte att skapa ett helt säkert system, säger Troberg.
Bara MP är emot försöket
I riksdagens vallagskommitté är samtliga partier överens om att testköra ett system i valet 2018. Bara Miljöpartiet har reserverat sig.
– Jag ser stora problem med valhemligheten. Det finns en risk för att människor blir tvingade att rösta på ett visst sätt, till exempel av en annan medlem i familjen. Det finns också teoretiska möjligheter att fuska, vilket inte finns med dagens system med valsedlar. Dessutom kan bara misstanken om att det inte går rätt till undergräva förtroendet för demokratin, säger Max Andersson (MP) till Riksdag & Departement.
Hans farhågor delas av Socialdemokraternas Billy Gustafsson, som menar att frågan om valhemligheten måste besvaras innan man inför e-röstning.
De positiva effekterna antas bland annat bli ett ökat valdeltagande. Kommittén tror också att det kommer att bli lättare för funktionshindrade, de med dålig syn och utlandssvenskar att rösta.
