Surrogatmödrar i Sverige? – Så tycker politikerna

I dag är det mors dag, en glädjens dag för många kvinnor, men också en smärtsam påminnelse för alla kvinnor i Sverige som är drabbade av ofrivillig barnlöshet. 

Det finns ingen riktig statistik på hur många kvinnor som är drabbade av ofrivillig barnlöshet, men enligt Vårdguiden har 15-20 procent av alla par i Sverige någon gång under sitt liv upplevt en obesvarad graviditetsönskan.

Som tur är finns det i dag flera alternativa vägar att gå för de par som gärna vill ha barn, men inte kan. Ett av de mer kontroversiella vägarna att gå är genom ett så kallat surrogatmödraskap som innebär att en kvinna blir gravid och väntar barn, men med den uttalade avsikten att inte själv behålla barnet.

"Har inte satt ned foten"

I dag är inte surrogatmödraskap lagligt i Sverige och det är en känslig och komplex fråga, inte minst märks det i Sveriges riksdag. 

Fem av åtta riksdagspartier vill inte ta ställning i frågan.

– Som parti har vi inte satt ner foten, säger socialdemokraten och vice ordförande i socialutskottet Lena Hallengren till Nyheter24.

Hon hänvisar till den utredning som sedan ett år tillbaka är tillsatt av regeringen. 

Lagmannen Eva Wendel Rosberg har i uppdrag fram till juni 2015 att analysera för- och nackdelar med surrogatmödraskap för att i slutändan ta ställning till om surrogatmödraskap utan vinstintresse bör eller inte bör tillåtas i Sverige.

– Vi är positiva till att utredningen är så förutsättningslös, då den väljer att se både ur föräldern, barnets och surrogatmammans perspektiv. För det är verkligen ingen enkel fråga, säger Lena Hallengren.

"Måste hitta en juridisk lösning"

Trots att surrogatmödraskap är olagligt i Sverige finns det över 100 barn i Sverige som har fötts av en surrogatmamma – utomlands. 

Enligt RFSL som är för surrogatmödraskap utsätts alla inblandade, inklusive barnet, i detta fall för större risker än om surrogatmödraskap hade varit lagligt. 

Enligt RFSL kan problem uppstå eftersom svenska myndigheter vill betrakta surrogat-mamman som avsagt sig föräldraskapet som den ena juridiska föräldern, något som förhindrar barnet från att i Sverige få två juridiska föräldrar. 

– För surrogatbarnen som redan finns i Sverige måste vi finna en juridisk lösning, säger Gunvor G Ericson, miljöpartiets talesperson för jämställdhets- och folkhälsofrågor, till Nyheter24.

Precis som socialdemokraterna har Miljöpartiet varken tagit ställning för eller emot, men är positiva till den utredning som pågår. Enligt Miljöpartiet räcker inte bara moraliska argument i en sådan här komplex fråga.

Folkpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna är inne på samma spår och hälsar att de vill invänta utredningens slutsatser och rekommendationer.

Några partier som däremot är tydliga med vad de tycker är Vänsterpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. 

"Handlar om rätten till en annan kvinnas kropp"

Rossana Dinamarca är Vänsterpartiets feministiska talesperson.

– Vi har ställt oss emot då det handlar om rätten till en annan kvinnas kropp. säger hon till Nyheter24.

Vänsterpartiet anser att även om surrogatmödraskap utan ekonomisk ersättning skulle lagföras så är risken stor för en svart marknad där pengar ges under bordet.

– Och även om det inte finns någon motprestation inblandad så kan skuldbördan bli enorm, för hur ska man kunna neka sin bästa väninnas eller systers önskan om ett barn? säger Dinamarca.

Kristdemokraternas gruppledare Emma Henriksson har samma syn och ser även ur barnets perspektiv.

– Det är en knepig situation som lätt kan leda till konflikter och vi vet i dagsläget väldigt lite om hur detta påverkar barnen, säger hon till Nyheter24.

"Barn har rätt till sina föräldrar – inte tvärtom"

Hon tycker att allt för många i dag väljer att bara se till sitt eget bästa.

– Det finns en trend i att det ska vara en mänsklig rättighet att få barn, men det är barn som har rätt till sina föräldrar inte tvärtom.

Centerpartiet är det enda partiet i Sveriges riksdag som i dag är för surrogatmödraskap.

Anders W Jonsson är gruppledare för Centerpartiet och ordförande i Socialutskottet.

– Vi är positiva till så kallad altruistisk surrogatmödraskap, där det inte finns några pengar inblandade, eftersom vi vill motverka den illegala handeln. Jag var på studiebesök i Nya Zeeland i höstas där surrogatmödraskap är reglerat och har blivit helt på det klara att de farhågor som finns inte har någon förankring i verkligheten, säger han till Nyheter24.

Johnsson hade dock inte behövt ta sig ända till Nya Zeeland. I Finland stoppades surrogatmödraskap år 2007, men har sedan 2012 införts igen efter en ny utredning.

Enligt RFSL:s förbundsordförande Ulrika Westerlund är erfarenheterna där goda.

– Men det här är inget man gör i en handvändning. Det är lång process där alla parter diskuterar med varandra och där långa utredningar görs för att man ska vara på den säkra sidan att det här är något som sker frivilligt. De allra flesta har också visat sig förbli överens efteråt, säger hon till Nyheter24.