Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Här är allt du behöver veta om nya grundlagsändringen

Nyheter | 28/03/2018 13:41

Regeringen vill ändra grundlagen. Men vad innebär förslaget? Varför har det kritiserats? Och kommer det överhuvudtaget att gå igenom?

Du kanske hört eller läst om den grundlagsändring regeringen just nu planerar? Det har faktiskt varit en ganska het debatt senaste tiden, och ändringen av grundlagen diskuteras flitigt på nätet. 

Men vad innebär egentligen den här ändringen? 

Tanken med regeringens förslag, Proposition 2017/18:49, är att privatpersoners integritet ska skyddas genom att databaser med känslig information som gäller lagöverträdelser eller individers hälsa inte längre ska vara tillgänglig för allmänheten. Det gäller till exempel rättsdatabasen Lexbase. 

Vissa känsliga detaljer i domar får man inte sprida hur som helst, men Lexbase kan göra det tack vare nuvarande grundlagsskydd. Lexbase har nämligen ett utgivarbeslut som gör att de får sprida integritetskränkande uppgifter. 

Går ändringen av grundlagen igenom skulle Lexbase kunna fällas för att man just sprider den typen av uppgifter. 

Handlingar om rättsmål ska fortfarande kunna begäras ut från domstolar av privatpersoner, men att enkelt söka på ett personnummer på en databassajt ska alltså inte gå längre. 

Ett undantag ska göras för databastjänster som riktar sig mot företag som har professionell användning av tjänsterna, till exempel mediebolag, jurister och banker. 

I praktiken skulle det göra det enkelt för lokaltidningen att publicera en lista över vilka kommunpolitiker som brutit mot lagen, men göra det lite svårare för dig att kolla upp om din granne kört rattfull för 20 år sen. 

Hur ser kritiken ut?

Mediebolag ska alltså kunna fortsätta använda rättsdatabaser där man enkelt kan söka på personer eller personnummer. 

I regeringens proposition finns följande rad: ”Det är enligt regeringen av största vikt att seriös, granskande journalistik inte på något sätt ska kunna hämmas av regleringen.”

Den raden har skapat stor debatt. För vad är egentligen ”seriös, granskande journalistik”, och vem ska bestämma vad som är det?  Många menar att det blir ytterst problematiskt om regeringen eller domstolar ska göra skillnad på olika typer av journalistik. 

En annan kritik handlar om att allmänheten faktiskt ska ha enkel tillgång till offentliga och allmänna handlingar genom databaser, och att det inte är något konstigt med det. 

Att som privatperson kunna ta del av offentliga handlingar för ta reda på information om till exempel folkvalda politiker är en viktig princip. Frågan är bara hur enkelt det ska vara. 

Kommer förslaget gå igenom?

Att ändra grundlagen är svårt. Riksdagen måste rösta ja till förslaget två gånger. Mellan omröstningarna måste det vara ett riksdagsval. Detta är för att folket ska ha en möjlighet att stoppa grundlagsändringar som inte känns bra. 

Till en början stod alla partier bakom förslaget, men ett efter ett har de svängt i frågan. Först ut att ändra sig var Sverigedemokraterna, som också vill ha en folkomröstning i frågan. Och nu i veckan stod det klart att även Allians-partierna har ändrat sig, trots att det faktiskt var den gamla Allians-regeringen som sommaren 2014 bestämde att en ny grundlag skulle utredas.

Alliansens sväng gör alltså att en majoritet av riksdagen är mot förslaget. Så nej, den nya grundlagen kommer inte gå igenom, men frågan lär säkert återkomma i framtiden. 

Tycker du ändringen verkar bra?