Var "nödlösning" – nu tar hon täten i Europa

Sommaren 2019 var Tysklands försvarsminister Ursula von der Leyen snarare Ursula vem-då? med allmänheten. Eller till och med Ursula varför-hon? när hon plötsligt i sista stund fördes fram som tänkbar ny ordförande i EU-kommissionen.

Hon sågs som en typisk kompromiss och nödlösning, utsedd för att inte medlemsländernas stats- och regeringschefer skulle hamna i skuggan av en alltför stark ordförande i kommissionen. På hemmaplan i Tyskland ansågs hon till och med vara en av regeringens svagaste ministrar.

Men det var då.

Halvvägs in i sin mandatperiod får tyskan nu i stället allt bättre och bättre betyg.

"Ursula von der Leyen får saker gjorda – effektivt och lugnt. I turbulenta tider är det en nödvändig egenskap. Återhämtningsplanen efter pandemin, EU:s gröna giv om klimatförändringarna, de starka EU-sanktionerna mot Ryssland och stödet till Ukraina vittnar om det", konstaterar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i tidskriften Times listning över världens mest betydelsefulla ledare 2022.

Covid och Ukraina

Inte minst är det via pandemin och kriget i Ukraina som den 63-åriga tyskan har stigit fram. När EU-länderna tidigt under coronakrisen stängde gränser mot varandra och började jaga vaccin på egna vägar lyckades von der Leyen kliva in och få alla att beställa tillsammans. Kritiken var hård i början, särskilt när Israel och Storbritannien kom igång snabbare med sina vaccinationer, men svalnade när leveranserna väl började rulla ut.

Kommissionen fyllde därefter på med att få EU-länderna att gå med på ett historiskt stort stödpaket för att få igång ekonomin igen, via gemensamma lån – något som länge sågs som helt omöjligt.

Under Rysslands krig i Ukraina har sedan von der Leyen drivit igenom omgång efter omgång av oväntat tuffa sanktioner, kombinerat med skarpa ord mot Moskva och starkt stöd till Kiev.

— Er strid är vår strid. Ukraina hör hemma i den europeiska familjen, sade hon på plats hos president Volodymyr Zelenskyj i Kiev tidigt i april.

Samlar makt?

Allt är dock inte en dans på rosor. Kommissionsbasen har fått kritik för att hålla alltför hårt i viktiga frågor och inte involvera sina kollegor.

Journalister i Bryssel – särskilt de franska – muttrar över hennes ovilja att ställa upp på frågestunder och främst vilja tala med tidningar och tv i Tyskland.

Kommissionens klimatförslag har anklagats för att vara för veka och sanktionerna mot Ryssland för svaga. Människorättsaktivister tycker att hon är för snäll mot Ungerns allt mer auktoritära styre och antifederalister anser att hon vill samla för mycket makt till Bryssel.

Å andra sidan måste von der Leyen också anpassa sig till vad medlemsländerna tycker när kommissionen lägger sina förslag. Skulle hon vara tuffare skulle hon sannolikt alltid få vika sig för stats- och regeringschefernas ord.

Försvar och energi

Många utmaningar återstår samtidigt. När EU-ländernas stats- och regeringschefer nu samlas till ännu ett toppmöte har von der Leyen med sig två helt färska paket med olika förslag, om försvarssamarbetet och energin.

Om försvaret råder visserligen hyfsat stor samsyn, när allt fler länder redan bestämt sig för att satsa mer på sin militär – och samtidigt förstår vikten av mer samordning kring inköp och utveckling. Oron över att EU ska klampa in på Natos område har dessutom minskat, tack vare de nära kontakterna mellan de två Brysselbaserade organisationerna.

På energiområdet ser det tuffare ut. Länder i Sydeuropa som pressas av stigande priser på gas vill ha pristak, som inte gillas i nord. En rad östländer trycker på för att få bort den ryska oljan – vilket inte alls gillas av exempelvis Ungern. Och att delvis finansiera åtgärderna genom att sälja fler utsläppsrätter än vad som egentligen var tänkt kommer att bli svårt att få mer miljöinriktade medlemsländer att acceptera.

— Vi håller ju på att försöka göra en klimatomställning. Att då släppa mer utsläpp friare verkar helt fel väg att gå, säger Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) inför toppmötet.