Ryska protester fruktlösa – "snaran dras åt"
Över 1 000 människor greps under onsdagens protester mot Putins mobilisering. Men demonstrationerna är utsiktslösa, tror Rysslandsexperten Martin Kragh.Den politiska repressionen stramas nu åt seriöst i Ryssland.
Den 21 september beordrade president Vladimir Putin i ett tal till nationen en "partiell mobilisering" i Ryssland.
Enligt försvarsminister Sergej Sjojgu rör det sig om 300 000 reservister som ska kallas in. Mobiliseringen uppges dock inte vara en engångsåtgärd.
De som kallas in ska vara militärt tränade och ha "relevant" erfarenhet, enligt myndigheterna. Kriteriernas detaljer har dock inte offentliggjorts. Det nya dekretet nämner heller inte en "partiell mobilisering" utan helt enkelt en "mobilisering", enligt ryska oberoende medier.
Den 21 september röstade statsduman även snabbt igenom ett förslag som för in orden "mobilisering" och "desertering" i den ryska brottsbalken. Om och när federationsrådet och presidenten ger klartecken så skärps kraven på de stridande rejält. Att frivilligt ge upp eller vägra lyda order kommer då att leda till långa fängelsestraff.
I uppemot 40 ryska städer gav sig människor ut på gatorna för att protestera mot president Vladimir Putins besked om "partiell mobilisering". Bilderna som kablades ut är brutala: män och kvinnor, unga som gamla, släpas på asfalt och kastas bryskt in i bussar av poliser i tung kravallutrustning.
Trots det stora antalet gripna är protesterna med ryska mått mätt tämligen begränsade, säger Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet (UI).
— Men det är heller inte särskilt förvånande, med tanke på de personliga risker du möter om du protesterar i Ryssland. Det är i den kontexten man måste se det faktum att de öppna missnöjesyttringarna är begränsade.
Gripna kallas in
300 000 reservister ska enligt försvarsminister Sergej Sjojgu kallas in i den "militära specialoperationen" – en rysk eufemism för kriget mot Ukraina. Kort därefter kom rapporter om utsålda flyg ut ur Ryssland och demonstranter på gatorna.
Men protesterna rör antagligen inte Putin i ryggen, säger Martin Kragh.
— Det finns till och med bevis på att unga män som greps i går fick sina inkallelseordrar direkt på polisstationen.
"Bara retorik"
Enligt Kragh finns det tecken på att mobiliseringen redan nu har dragit i gång i stor skala. Allt tyder på en fortsatt eskalering, trots att informationen som kommer ut från Ryssland är ytterst begränsad.
— Vi ser från plats till plats att många män i stridsför ålder kallas in redan nu. De bussas till mönstringsstationer för att sedan placeras ut, säger han.
— Det här handlar inte om en så kallad partiell mobilisering – det är bara retorik. Man kommer att försöka kalla in så många det bara går.
Martin Kragh är tveksam till huruvida protesterna kommer att fortsätta. När Ryssland i och med massmobiliseringen går in i en fas av förhöjd militarism kommer inga protester att tillåtas, säger han.
— Den politiska repressionen stramas nu åt seriöst i Ryssland, steg för steg. Snaran dras åt.
Oppositionella i exil
Frågan är också om det finns någon aktör i dagens Ryssland som har kapacitet att samla större skaror med demonstranter.
— Det finns inget i dagsläget som tyder på att det sker någon större protestorganisation. Alla de mest framstående protest- och oppositionsledarna är antingen fängslade eller drivna i exil sedan tidigare, säger Kragh.
För de ryssar i vapenför ålder som inte vill strida finns inte många val, annat än att försöka lämna landet. Att protestera på gatorna kan leda till fängelse i upp till 15 år, varnade åklagarmyndigheten i går – eller till inkallning direkt vid gripandet. Att desertera från armén kan även det innebära mångåriga fängelsestraff.
— Jag konstaterar samma sak som jag gjorde den 24 februari – Europa står inför sin största säkerhetspolitiska kris sedan andra världskriget. Ingenting har förbättrats, allting förvärras, säger Martin Kragh.
