Gamla sår och nytt krig skaver i bosniskt val

Mitt i brinnande valrörelse, och brinnande Ukrainakrig, reste bosnienserbernas ledare Milorad Dodik förra veckan till Moskva.

I intervjuer med ryska statsmedier gav han sitt fulla stöd till den ryska invasionen av Ukraina. Vid ett möte med Vladimir Putin gav den ryske presidenten sina lyckönskningar inför valet.

— När valet har ett resultat hoppas jag att de patriotiska krafterna står starkare, vilket kommer göra det möjligt för oss att ytterligare utveckla ett produktivt och för bägge sidor fördelaktigt samarbete, sade Putin, enligt bosniska medier.

Tre presidenter

Det har snart gått tre årtionden sedan det stora Bosnienkriget och söndagens val är det nionde som hålls i den kompromissfyllda statsbildning som tog form genom fredsavtalet 1995.

Bosnierna ska välja tre presidenter till landets roterande presidentskap – en bosniak, en bosnienserb och en bosnienkroat – samt ett gemensamt parlament.

Det hålls också val i landets två, i hög grad, självstyrande enheter: Bosniska federationen och Serbiska republiken.

Och det har varit ett ovanligt uppslitande år i det uppdelade landet, där minnen av kriget pyr och stormakters intressen växer. Från omvärlden har det höjts varnande röster om att landet inte har varit så nära en ny konflikt sedan 1990-talet.

"Spiken i kistan"

Bosnienserben Milorad Dodik har i flera år trappat upp tonläget. Förra hösten utropade han att det slagits en "spik i kistan" för staten Bosnien-Hercegovina och utlyste en bojkott av de gemensamma myndigheterna.

Anledningen: FN:s tidigare höga representant i landet utfärdade ett förbud mot att förneka folkmord. I bosnisk kontext handlar det då främst om massakern i Srebrenica 1995. Från serbiskt håll vill man inte kännas vid att det var ett folkmord.

Serbiska republiken beslutade att börja lämna delar av centralstyret, bland annat den gemensamma militärmakten.

I januari marscherade bosnienserbiska militärpoliser i enhetens största stad Banja Luka för att högtidlighålla 30-årsdagen av utropandet av Serbiska republiken, som skedde i upprinnelsen till det förödande kriget.

— När vi separerar oss (från Bosnien-Hercegovina) så kommer vi att ta med oss våra 49 procent av dess territorium, sade Milorad Dodik vid ett kampanjframträdande nyligen.

Den bosniakiske presidentkandidaten Bakir Izetbegovic gick nyligen hårt åt Dodiks separatistiska strävan vid ett eget valmöte:

— Dodik och hans gelikar kan sticka till ett annat land om de tycker att det är vackrare.

Missnöjd minoritet

Ett missnöje bland bosnienkroater ledde nästan till att valet ställdes in. Bland dem har det länge funnits en önskan om att Bosnien-Hercegovina ska delas i ytterligare en del.

Inom Bosniska federationen är bosniakerna klart fler, vilket spelar roll när både bosniaker och bosnienkroater får välja om de ska rösta fram antingen den bosniakiske eller bosnienkroatiske representanten i presidentrådet. Flera gånger har en bosnienkroat valts utan att ha flest röster i de kroatiska områdena i väst, men desto fler i bosniakiska områden.

Kroatnationalister har med stöd från Kroatien försökt tvinga fram en valreform genom att blockera finansieringen av valet. Kroatiens president har hotat att försöka hindra Sverige och Finlands anslutningar till Nato om det inte sker förändring i grannlandet.

I slutändan behövde FN-representanten Christian Schmidt kliva in med särskilda befogenheter och stuva om pengar till valmyndigheten.

"Jag har fått nog!"

Något som enar de bosniska grupperna är kritik mot den väststödde FN-representanten Christian Schmidt, som har försökt föreslå ändringar i valsystemet utan att ingripa för mycket. Då har det utbrutit stora protester.

Vid en pressträff i augusti, i den på 1990-talet krigshärjade staden Gorazde, tappade den pressade tysken fattningen när han fick en fråga om valförfarandet:

— Jag bryr mig om det här landet! Det här är en stad där människor har mist sina liv och vi är inte här för att spela politiska spel. I det här landet spelar folk, politikerna, spel. Och jag har fått nog av det.