Macron: Inte roligt, men nödvändigt
Emmanuel Macron träder fram och försvarar sin omstridda omstöpning av Frankrikes pensionssystem.Det är inte roligt, men nödvändigt, anför presidenten.
Den allmänna pensionsåldern i Frankrike är 62, men man behöver också ha arbetat i 42 år för att få full pension.
Det finns tre grundsystem och sedan obligatoriska tilläggsplaner med poängsystem som ser olika ut beroende på bransch och avtal. Det finns 42 olika pensionsplaner.
Den genomsnittlige fransmannen går i pension vid 62 år och fyra månaders ålder, enligt siffror från 2020 (i Sverige är det drygt 64 år). Skillnaderna är dock stora mellan olika upplägg. Snittpensionen ligger på motsvarande 15 700 kronor (2020).
Inom offentlig sektor finns vissa avtal som sticker ut. Omkring 40 000 människor som jobbar inom kollektivtrafiken i Paris har till exempel rätt att gå i pension från 52 års ålder.
Den sittande regeringen ville till en början höja pensionsåldern till 65, men har sedan gått ned till 64. Höjningen ska ske gradvis fram till 2030. Regeringen vill också tidigarelägga en ettårig höjning av antalet år man behöver arbeta för full pension. Garantipensionen ska höjas och antalet planer ska bli färre.
Det var den långvarige presidenten François Mitterrand (Socialistpartiet) som sänkte pensionsåldern från 65 till 60 år 1982. Högerpresidenten Jacques Chirac ville 1995 införa ett universellt system, men möttes av jätteprotester och drog senare tillbaka det. Stora protester mötte också förslag från Nicolas Sarkozy 2010, men då drevs en tvåårig höjning av pensionsåldern ändå igenom.
I en utfrågning av två journalister i direktsänd tv säger Macron att reformen kommer att fortsätta "sin demokratiska väg" mot lagboken, och att förändringarna ska börja träda i kraft innan detta år är slut.
— När jag sitter här och talar med er, tror ni att jag tycker att det här är roligt? Nej, säger han, och tillägger:
— Vi har inte lyckats förmedla hur nödvändig den här reformen är.
Kritiserar facken
Pensionsreformen har varit ett av Macrons stora projekt under de senaste åren, men den har fördröjts av såväl pandemin som av ett utbrett motstånd. Planen är att ett föråldrat och dyrt system med många skilda planer ska ersättas av ett mer enhetligt – där den allmänna pensionsåldern också gradvis ska höjas från 62 till 64.
Det politiska motståndet har resulterat i många protester och de har varit särskilt intensiva under de senaste månaderna. Regeringen har gått med på mindre kompromisser under resans gång. Planen var till exempel ursprungligen att höja den allmänna pensionsåldern till 65.
— Jag kan bara beklaga att det inte har kommit några kompromissförslag från fackligt håll, säger Macron i tv-intervjun, där han också bjuder in centralorganisationernas ledare till "samtal" inom de kommande veckorna.
Presidenten jämför med högre pensionsåldrar i andra europeiska länder, bland dem Sverige.
Kontroversiell klausul
Förhandlingarna i parlamentet pågick in i det sista inför avgörande omröstningar i förra veckan. Överhuset senaten röstade som väntat för, men i nationalförsamlingen föll regeringen på mållinjen.
I stället för att kalla till votering beslutade regeringen då att aktivera den kontroversiella 49.3-klausulen i grundlagen, som låter den driva igenom ett lagförslag utan parlamentariskt stöd. Det sker med jämna mellanrum, men sällan i en så känslig och stor fråga som denna.
I ett nästa steg ska Frankrikes konstitutionsråd granska om förslaget och dess genomförande sker i enlighet med alla regler.
Premiärminister Élisabeth Borne har även fortsättningsvis presidentens stöd, understryker Macron i intervjun.
