Barn med dreads får gå i skolan – efter tio år
Runt 1 200 rastafaribarn väntas inom kort återvända till statliga skolor i Malawi. I ett årtionde har de varit bannlysta på grund av sitt hår.Nu lyfts krav på yrkesutbildningar och lån för de hundratals – kanske tusentals – unga som nekats åratal av skolgång.
Malawi i södra Afrika gränsar till Moçambique i söder, Tanzania i nordost och Zambia i nordväst. Landet har cirka 19,6 miljoner invånare (2021) och huvudstaden heter Lilongwe.
Malawi blev en självständig republik 1964. Den förste ledaren, premiärminister tillika diktator Hastings Kamuzu Banda, styrde Malawi som en polisstat i nästan 30 år. Oppositionella fängslades, mördades eller tvingades i exil.
I dag är Malawi till stora delar ett fritt land, men korruptionen är omfattande och rättsväsendet präglas av resursbrist och politisk styrning. Utvecklingen hindras av inflation, låg utbildningsnivå, dålig tillgång till naturresurser, utbredd hiv och aids och ett stort beroende av råvaruexport.
Över hälften av malawierna lever i fattigdom med en inkomst strax under två dollar om dagen, enligt Världsbanken. Den förväntade livslängden är 64 år (2018).
Källa: Landguiden/UI.
Makeda, Uhuru och Urunji Mkandawire, sex, åtta och 14 år gamla, har aldrig fått gå i statlig skola. Men nu är de välkomna, rapporterar The Guardian.
I mars vann deras pappa Ezaius Mkandawire, tillsammans med en grupp föräldrar tillhörande Malawis rastafarisamfund, en rättstvist mot staten i landets högsta domstol.
Malawis runt 7 000 statliga skolor har nu beordrats att senast den sista juni öppna dörrarna för barn med dreadlocks, en frisyr som anses hålla en religiös symbolik inom rastafarirörelsen.
Inte råd med privatskola
I Malawi är grundskolan gratis, men skolsystemet har krävt att samtliga barn klipper sitt hår. Enligt målsägarna grundade sig regelverket i en kränkande, föråldrad syn på dreadlocks som ohygieniska.
Minst 15 000 malawier bekänner sig till den nyreligiösa och socialpolitiska rastafarirörelsen. Trossystemet grundas i bibliska läror och en motvilja mot västerländsk kolonialism, och en grundpelare är att håret inte klipps utan får växa ut till dreadlocks.
— Mina barns rätt till utbildning och föreningsfrihet ifrågasattes i och med förbudet. Jag hade inget val annat än att klippa deras dreadlocks, säger Pemphero George som inte hade råd att skicka sina tre barn till en privat skola och nu är nöjd med domslutet.
"Försöker bara resonera"
Andra påpekar att beslutet kommer orimligt sent, att åratal av utestängning från statliga skolor redan orsakat irreparabel skada.
Trebarnsfadern Ezaius Mkandawire kommer att fortsätta kämpa för dem som missat skolgång på grund av förbudet, bland annat genom krav på yrkesutbildningar och låneprogram för unga som drabbats.
— Vi slåss inte mot regeringen eller kastar sten, vi försöker bara resonera med dem, säger han till The Guardian.
.jpg)
