Desperat metod i Barcelona: Havsvatten i kranarna

Avsaltningsverket vid floden Llobregat utanför Barcelona, i Katalonien, är Europas största. Här förvandlas havsvatten från Medelhavet till dricksvatten. Anläggningen byggdes 2009 efter att Barcelona året före drabbats av allvarlig vattenbrist.

Stadens vattenreservoarer innehöll då bara en fjärdedel av sin normala volym vilket ledde till att invånarna uppmanades att drastiskt minska sin vattenförbrukning. Samtidigt tvingades myndigheterna importera vatten från andra delar av Spanien och från grannlandet Frankrike för att täcka behovet.

För att i möjligaste mån förhindra att samma problem återigen drabbar Barcelonaområdets fem miljoner invånare används i stället avsaltningsverket utanför staden allt mer flitigt.

2021 bestod Barcelonas dricksvattenförsörjning till 63 procent av flodvatten medan bara 3 procent utgjordes av avsaltat havsvatten. Två år senare utgörs i stället hela 33 procent av dricksvattnet av det avsaltade havsvattnet.

Kritiserad metod

Men metoden är inte okontroversiell.

Avsaltning med tekniken omvänd osmos kräver mycket energi och genererar också en supersalt biprodukt som kan påverka ekosystemen. Enligt Xavier Sánchez-Vila, professor i väg- och vattenbyggnadsteknik vid Universitat Politecnica de Catalunya, borde myndigheterna snarare satsa på mer ekonomiskt hållbara lösningar.

— Klimatförändringarna leder till att vi allt oftare kommer att drabbas av torka, vilket gör att det finns ett behov av avsaltningsverk. Men rent ekonomiskt är jag osäker på huruvida det är meningsfullt att bygga dem, säger han.

— Kanske ett par till, men med vetskapen om att det är en väldigt kostsam lösning.

Brist på vatten

Bristen på dricksvatten blir allt mer akut i Spanien i takt med att temperaturerna stiger.

I april uppmättes 38,8 grader i Córdoba i söder, den högsta temperatur som någonsin hittills har uppmätts i Europa vid den tiden på året.

Till följd av läget beslutade den spanska regeringen om ett hjälppaket på 2,2 miljarder euro, framförallt för att lindra förlusterna för jordbruket i torkans spår. Den största delen av pengarna i nödpaketet, 1,4 miljarder euro, avsattes för ny infrastruktur, däribland avsaltningsanläggningar, för att öka tillgången på dricksvatten.

Trots insatserna från de spanska myndigheterna ser framtiden mörk ut vad gäller tillgången till vatten för invånarna i Katalonien. Regionens vattenmyndighet förutspår att resurserna kommer att minska med 18 procent fram till 2050 – och att Barcelona återigen är på väg mot ett nödläge för torka.

"Vattenfabriker"

Enligt Julio Barea, vattenexpert på miljöorganisationen Greenpeace i Spanien, krävs också betydligt mer långsiktiga lösningar än fler avsaltningsverk för att lösa problemet.

— Myndigheterna måste se till att invånarna har tillgång till dricksvatten, men avsaltningsanläggningar har också en påverkan. De är i grund och botten vattenfabriker som behöver en massa energi, säger Barea.

— De borde vara en sista utväg och vi borde snarare fråga oss hur vi ens har hamnat i det här läget.