Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan meddelade i mars att landet går med på att lämna över kontrollen av de fyra orterna till grannlandet. Orterna är övergivna sedan länge och ligger i en gränstrakt i norr där ländernas gränsdragning är som mest splittrad med små exklaver på bägge sidor.
Armenien har kontrollerat områdena sedan det första stora kriget mellan länderna i början av 1990-talet, efter Sovjetunionens fall. Nu meddelar de att ställningarna ska återgå till den formella gränsdragning som rådde i Sovjetunionen.
Detta har redan tidigare väckt högljudda folkliga protester bland armenier som anser att deras regering gör för stora eftergifter. Armenier som bor i närområdet befarar att de hamnar i en utsatt situation och dessutom korsar en av landets två stora bilvägar till Georgien i praktiken gränsen flera gånger om.
Länderna säger sig vilja nå ett regelrätt fredsavtal och att lösa dessa frågor är avgörande steg mot ett sådant. Så beskrev Nikol Pasjinjan det också när han lade fram villkoren för sin regering på onsdagen:
— För första gången sedan självständigheten (från Sovjetunionen 1991) har vår republik fått en officiellt dragen gräns, sade den armeniske premiärministern då, enligt AFP.
— Det här för vår säkerhet och stabilitet till en ny nivå.
