Därför skakas Stilla Havsöriket av oroligheter
Det franska öriket Nya Kaledonien i Stilla havet skakas av oroligheter. Kampen om självständighet, lagstiftning som klubbats i Paris och ekonomisk ojämlikhet har lett till protester, plundringar och våldsamheter.
Frankrikes utomeuropeiska områden består främst av Départements d'outre-mer (utomeuropeiska departement) respektive Territoires d'outre-mer, (utomeuropeiska territorier).
Områden som klassas som departement räknas som franska regioner, på samma sätt som Normandie eller Bretagne på fastlandet och anses på så vis även vara med i EU. Departementen har därför också betydligt mindre självstyre än de områden som klassas som territorier.
En typisk skillnad är att man i departementen använder euron, medan territorierna har sina egna valutor, ofta varianter av den gamla francen.
Territorierna, till exempel Franska Polynesien och Wallis- och Futunaöarna, har alltså något mer självstyre, om än begränsat.
Nya Kaledonien är, efter en omfattande frigörelsekamp på främst 1980-talet, unikt och klassas som "franskt utomeuropeiskt land", med mer självstyre än både departementen och territorierna.
Källa: Nationalencyklopedin
Nya Kaledonien ligger i Stilla Havet, mellan Australien och Fiji, har omkring 270 000 invånare och har varit ett franskt territorium sedan 1853. Omkring 40 procent tillhör ursprungsbefolkningen, kanakerna.
Genom åren har splittringar i frågan om självständighet för öarna lett till våldsamheter vid återkommande tillfällen. Och enligt ett avtal som ingicks 1998 skulle tre folkomröstningar ge ett avgörande.
De första två hölls 2018 och 2020 och då röstade en majoritet för att stanna kvar i Frankrike. Men gapet mellan sidorna minskade, och den tredje och sista omröstningen sammanföll med covid-utbrott som slog hårt mot ursprungsbefolkningen. Självständighetsivrarna bad om att omröstningen skulle skjutas upp för att man skulle få tid till traditionella sorgetraditioner. Frankrike vägrade och självständighetssidan valde då att bojkotta den tredje omröstningen.
Turism och nickel
Andra ser en ökad ojämlikhet som en anledning till oron. Ögruppen är beroende av nickelgruvdrift som har gått knackigt de senaste åren, vilket har lett till ökad arbetslöshet. Det andra stora benet är turismen, vilken också fick sig en smäll under pandemin när Australien och Nya Zeeland, varifrån många turister kommer, stängde sina gränser.
De pågående protesterna bröt ut den 13:e maj i samband med att Frankrikes nationalförsamling höll på att införa nya regler för vilka av ögruppens invånare som får rösta.
Tidigare var bara personer som bott i Nya Kaledonien före 1998, och deras barn, röstberättigade. Enligt det nya förslaget ska fransmän som har bott där i minst tio år bli röstberättigade. I och med förändringarna läggs ytterligare 24 000 personer till röstlängderna vid regionvalen, vilket väcker kritik om att ursprungsbefolkningen hamnar i än tydligare minoritet.
Plundring och bränder
Under oroligheterna har sex personer dödats, butiker har satts i brand och plundrats. Myndigheterna har svarat med undantagstillstånd, stopp för alkoholförsäljning, mötesförbud, nattligt utegångsförbud samt Tiktokförbud. Frankrike har skickat omkring tusen kravallutrustade gendarmer till landet.
Huvudstaden Nouméas borgmästare Sonia Lagarde har varnat för att det finns risk att situationen eskalerar till inbördeskrig.
