Den omdiskuterade nya lagstiftningen stipulerar att organisationer som får minst en femtedel av sitt stöd utifrån måste registrera sig som att de "agerar i en främmande makts intresse".
Kritiken har varit hård från såväl tiotusentals demonstranter som utomstående organisationer.
"De restriktioner som lagen medför för yttrande- och föreningsfriheten och privatlivet är inte kompatibla med de strikta reglerna i Europakonventionen om mänskliga rättigheter", konstaterar exempelvis Europarådets så kallade Venedigkommission, som ses som expertenheten nummer ett i bedömningen av rättssystem.
Mer på gång?
Både Europarådet och EU har uppmanat det georgiska regeringspartiet Georgisk dröm att dra tillbaka eller åtminstone ändra agentlagen.
För EU är utvecklingen extra bekymmersam. I vintras erkändes Georgien som ett kandidatland, i hopp om att styra landet bort från ryskt inflytande och påverkan.
Nu hörs krav på sanktioner mot georgiska politiker – vilket å andra sidan riskerar att göra regeringspartiet ännu mer ovilligt att samarbeta.
Men det måste till, anser exempelvis litauiske EU-parlamentsledamoten Petras Austrevicius.
— Jag tror inte vi har sett allt av det som troligen har planerats på förhand av de styrande. Jag har en känsla av att mer är på gång. Det handlar om att eliminera oppositionen, varnar Austrevicius på ett nätseminarium hos tankesmedjan EPC.
"Ren terror"
Oppositionen i Georgien laddar för en tuff sommar inför det parlamentsval som väntar i oktober och som utmålas som avgörande för landets framtid.
— Vi ser det här som en existentiell kamp. Det handlar inte bara om vilket sorts land Georgien kommer att vara utan om Georgien kommer att existera som land över huvud taget, säger Marika Mikiasjvili från partiet Droa på EPC-seminariet.
Hon ser redan en upptrappning och anklagar de styrande för att hota aktivister genom att vända sig till deras barn och andra anhöriga.
— I normala fall skulle jag inte oroa mig över mina far- och morföräldrar, men nu är jag inte lugn längre. Det är ren terror, säger Mikiasjvili.
