Republikanen Trump hade inte varit president mer än några timmar när han satte sig vid skrivbordet och levererade på ett av sina främsta vallöften: Utan omsvep skrev han under ett förberett presidentdekret som hävde rätten till medborgarskap vid födseln för barn till föräldrar som inte vistas lagligt i USA.
— Den här är stor. Den är bra, sade Trump framför kamerorna den 20 januari.
Beslutet var helt i linje med den tuffare migrationspolitik och massdeportationerna av papperslösa han utlovat under valrörelsen. Trump har i åratal anklagat migranter från bland annat Mexiko för att vara våldtäktsmän som för med sig droger och brottslighet – och han har hävdat att lagen om medborgarskap vid födseln utnyttjas av papperslösa som ser till att föda barn i USA.
Enbart målsägande?
De juridiska utmaningarna kom genast i form av stämningar. Efter bara några dagar hävdes Trumpdekretet av en federal domare i Maryland. Domarkollegor i Massachusetts och Washington fattade liknande beslut, bland annat med hänvisning till att rätten till medborgarskap vid födseln är grundlagsskyddad genom det 14:e tillägget.
Trumpstyret överklagade, men riktade inte in sig på grundfrågan – huruvida dekretet är grundlagsvidrigt. I stället kom man med ett annat yrkande, nämligen att domstolsföreläggandena inte skulle gälla nationellt, utan enbart för de målsägande som låg bakom originalstämningarna. Vita huset ville således att dekretet skulle omfatta alla utom de som lämnade in de första stämningarna.
Tre appellationsdomstolar avslog begäran. Det är därför Trumpstyret har överklagat till Högsta domstolen. HD tar upp frågan i form av ett "akut överklagande" vilket är ovanligt, det sker för fjärde gången sedan 1971.
Mäktiga domare
Möjligen sker det i ljuset av återkommande kritik mot federala domares inflytande på politiken. Såväl demokrater som republikaner har ifrågasatt den makt federala domare har när det gäller att stoppa eller sätta presidentbeslut på paus.
Om HD går på Trumps linje är det inte otänkbart att dekretet framöver utmanas i domstol igen. Men då lär det handla om huruvida skrivningen följer grundlagen. Trump själv framhåller ofta att lagtexten skrevs kort efter att slaveriet förbjudits, för att häva ett äldre HD-beslut i vilket det hette att svarta inte var medborgare utan "i en separat klass".
— Men nu används den av människor som kommer in i vårt land och plötsligt blir medborgare. De betalar en massa pengar till karteller, sade Trump nyligen.
HD:s beslut väntas tidigast om någon vecka.
